TUC kräver samma rättigheter efter brexit
Lova att ni inte försämrar löntagarnas rättigheter när ni ersätter EU-regler med brittiska lagar. Det kräver det brittiska facket i ett upprop riktat mot regeringspartiet Torys parlamentsledamöter.
LÄS OCKSÅ LO-basen: Brexit kan drabba svenska löntagare
TUC, den brittiska fackliga centralorganisationen, var djupt engagerad i ”stanna-kampanjen” inför förra veckans folkomröstning om Storbritanniens EU-medlemskap, och de första kommentarerna när ”lämna-sidan” segrat andades besvikelse.
– Nu är första prioritet att hindra en ekonomisk krasch och förlust av jobb, säger TUC-ordföranden Frances O’Grady i en BBC-intervju i dag, måndag.
Löntagarna ska inte betala för brexit, så som de fick göra efter finanskrisen 2008, argumenterar TUC. Då det brittiska pundet har fallit till sin lägsta nivå mot dollar på 30 år väntas prisökningar på mat och andra nödvändiga varor. TUC vill se ett golv för hur lågt pundet tillåts falla, förslagsvis till 1:30 dollar per pund, för att hindra att levnadsstandarden faller.
Facket uppmanar också regeringen att lägga om finanspolitiken i expansiv riktning, och tillåta löneökningar i offentlig sektor (lönerna i Storbritannien ligger fortfarande en bit under nivåerna före finanskrisen).
TUC lanserade under måndagen ett upprop till försvar för de anställdas rättigheter i samband med att EU-regler ersätts med inhemsk lagstiftning. EU:s regler om ledighet, dygnsvila, skydd mot diskriminering på jobbet och andra frågor har stärkt de brittiska löntagarnas rättigheter. Men inför folkomröstningen hävdade Brexitkampanjen att hälften av alla regler som har sin grund i EU-rätten skulle kunna slopas, eller användas flexiblare, som ett sätt att gynna det brittiska näringslivet.
TUC uppmanar medlemmarna och att kräva löften av parlamentsledamöterna från sina respektive valkretsar att de inte ska medverka till att de anställdas rättigheter försämras.
Till skillnad från brexitkampanjens frontfigur Boris Johnson, som i sin kolumn i tidningen The Telegraph säger att det inte är någon brådska att lämna EU, vill TUC inte att processen drar ut på tiden. En lång period av osäkerhet skulle slå mot företagens investeringar och göra det svårt för vanliga anställda att planera sina liv, hävdar TUC:s internationella chef Owen Tudor.
De många EU-medborgare från EU-länder i östra Europa och Baltikum som arbetar i Storbritannien har stått i centrum för Brexit-sidans kampanj.
Trots att de betalar mer i skatter och avgifter än de får tillbaka i form av bidrag har de framställts som en belastning.
– Vad som händer med dem nu är extremt svårt att säga, säger Johan Danielsson, utredare vid LO:s internationella enhet. Villkoren för utträdet ska förhandlas, och hur överenskommelsen kommer att se ut går inte att gissa sig till.
– Brexitkampanjen var motståndare mot den fria rörligheten. Samtidigt är Storbritannien intresserat av att exportera. Men en lösning där britterna får plocka de delar av EU:s inre marknad de vill ha, samtidigt som de säger nej till fri rörlighet för arbetskraften, är knappast utgångsbudet från de 27 kvarvarande EU-länderna.
LÄS OCKSÅ
Brexit eller bremain – nu avgörs det
Cameron tar hjälp av fackledare för att förhindra Brexit
Obamas Brexit-varning väcker ilska