Semestrarna allt mer ojämlika

Klicka på grafiken för att se den större. Grafik: Annika Olsson

Semestrarna blir mer och mer ojämlika. Allt fler utrikesfödda har varken åkt på semester eller haft tillgång till fritidshus, medan inrikesfödda reser iväg i oförändrad takt. 

LÄS OCKSÅ Arbetets stora guide om semester

– Ekonomiska tillgångar och medel har stor betydelse för semestervanorna. Semesterresor är ett mått på ekonomisk standard. Tidigare har vi sett att utrikesfödda brukar resa iväg på semester i större utsträckning än personer med svensk bakgrund, men så ser det inte längre ut, säger Göran Nordström, utredare på Statistiska Centralbyrån.

Färsk statistik från SCB visar att nära var tredje utrikesfödd varken har gjort en veckolång semesterresa eller haft tillgång till fritidshus de senaste tolv månaderna.

Inom denna grupp märks en nedgång både i resandet och fritidshusanvändandet. Bland inrikesfödda är det bara var femte – 21 procent – som stannat hemma på semestern.

Bilden av att det är ekonomin som utgör hindret förstärks av statistik som visar att det finns stora skillnader mellan de två grupperna när det gäller ekonomiska marginaler för oförutsedda utgifter. 40 procent av de utrikesfödda skulle inte klara av att betala en oväntad utgift på 11 000 kronor inom en månad utan att låna eller be om hjälp. Bland personer födda i Sverige är andelen 14 procent.

Men det är inte bara klyftorna mellan invånare med olika födelseland som ökat. Skillnaderna mellan olika barnfamiljer blir allt större. Bland ensamstående mammor är det dubbelt så vanligt att man stannar hemma på semestern jämfört med sammanboende mammor.

– Ensamstående har vanligtvis sämre ekonomi till följd av den större försörjningsbördan. De behöver klara kostnader för boende och annat på bara en inkomst, och då är det naturligt att det kan vara svårt att kosta på sig en semester och har man därutöver också barn så ökar ju försörjningsbördan ännu mer, säger Göran Nordström.

Utbildning är en annan vattendelare när det drar ihop sig till semester. Bland personer med högskoleutbildning är det bara 14 procent som varken gjort en semesterresa eller haft tillgång till fritidshus. Bland personer utan gymnasieutbildning är det hela 36 procent som befinner sig i samma situation.

– Personer med endast förgymnasial utbildning är ofta ungdomar eller äldre. Att gruppen har många unga, men framför allt gamla kan vara en bidragande förklaring till att många inte gjort en semesterresa eller haft tillgång till fritidshus, säger Göran Nordström.

– Däremellan finns det ju sedan personer i alla möjliga åldrar, och för dessa är det rimligt att tro att det finns ett samband med låga inkomster, eftersom utbildningsnivå och inkomst ofta hänger ihop. Många lågutbildade möter ekonomiska hinder för resor och fritidshus, fortsätter han.​

Lena Eskilsson är idèhistoriker vid Umeå universitet och har forskat kring semestervanor. Hon hävdar att trycket på aktivitet under -semestern har ökat. Det har kommit att bli konsumtionen som räknas.

– Den ursprungliga tanken var att semestern skulle vara en tid för återhämtning, men den har i stället kommit att bli en ny stressfaktor, säger Lena Eskilsson.

– Det påverkar givetvis individer som av ekonomiska skäl inte kan åka iväg. De hamnar utanför när andra kommer tillbaka och berättar vad de har gjort på semestern. Att inte ha råd med resa eller fritidshus blir ett slags klassmarkör, säger hon.