Allt fler jobbar under slavliknande villkor i Sverige. Det är dock svårt att komma åt eftersom utländska arbetare ofta nöjer sig med usla löner – villkoren är ännu värre i hemlandet.

– Många är ganska nöjda med att tjäna elva kronor i timmen och sova under en presenning.

– De tjänar ändå bättre här än hemma, fortsätter Patrik Cederlöf, samordnare mot trafficking och människohandel vid Länsstyrelsen i Stockholm.

Vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden i Sverige växer en grå arbetsmarknad fram.

Där är lönerna inte sällan kring tio kronor i timmen och arbetsdagarna tolv timmar långa.

Patrik Cederlöf, som jobbat i årtionden mot människohandel och prostitution, har många gånger varit på plats bland de allra fattigaste i Rumänien och Bulgarien.

– För de flesta går det knappt att föreställa sig hur deras situation ser ut, säger han.

Han säger att det är viktigt att ha den insikten om man ska förstå drivkrafterna till utländska arbetare i Sverige.

Ett sätt att komma åt problemet kan, enligt Patrik Cederlöf, vara att satsa mer på att informera om svenska lönevillkor och visa hur stor skillnaden är.

Patrik Cederlöf deltog i tisdags i ett LO-seminarium om tvångs- och slavarbete. Där var även Anniina Joikinen, från Östersjöstaternas aktionsgrupp  mot människohandel. Hon har forskat om människohandel i Östersjöregionen.

Hon redogjorde vilka metoder arbetsgivarna använder för att pressa ned lönen för utländska arbetare:

* Våld och hot

* Beslagna pass

* Ockerpriser för bostäder, mat eller transporter

* Lån till hög ränta

* Uppskjutna löneutbetalningar

Anniina Joikinen och Patrik Cederlöf uppger att de tycker sig se en ökning av antalet som jobbar under slavliknande villkor. Men eftersom jobben ofta sker utanför myndigheter och fackföreningars räckvidd är det svårt att säga hur stor ökningen är.

Polisens Nationella operativa avdelning (NOA) har, enligt Patrik Cederlöf, tidigare gjort bedömningen att kring 5000 människor i Sverige jobbar under slavliknande villkor.

Det finns även en direkt koppling mellan antalet papperslösa och utnyttjande. Företag kan tjäna stora pengar på papperslösa.

Antalet papperslösa har också ökat kraftigt. Kring 2010 var den vedertagna bedömningen att det fanns kring mellan 10 000 och 20 000 papperslösa i Sverige. I dag uppskattar Fackligt center för papperslösa att den siffran ligger mellan 30 000 och 50 000.

Tvångsarbete i världen lär diskuteras i början av juni under ILO:s årliga möte i Genève, Schweiz.

FN-organet bedömer att det finns 21 miljoner slaver i världen i dag. För att komma åt slavarbetet antogs 2014 ett protokoll till ILO-konventionen 29 om tvångsarbete.

Men endast fem länder har skrivit under protokollet; Niger, Mauritanien, Norge, Storbritannien och Mali.

Oscar Ernerot, LO, är kritisk till att svenska regeringen ännu inte ratificerat konventionen. Under ett halvårs tid har svenska facket satt press på regeringen för att skriva under.

– Det handlar ytterst om ordning och reda på arbetsmarknaden, säger han.

Rasmus Cruce Naeyé, politiskt sakkunnig på arbetsmarknadsdepartementet, säger att arbetet med ratificeringen pågår.

– Men det har inte gått så snabbt som vi velat. Vi har en hel räcka av utmaningar just nu men vår avsikt är att ratificera ILO:s protokoll, säger han.