Stökrörelsen – vad hände egentligen?

Avtalsrörelsen är i hamn. Den har varit den rörigaste i mannaminne och fylld av överraskningar som inte ens den vassaste förhandlingsräv skulle ha kunnat förutse. Arbetet sammanfattar de viktigaste punkterna.

Samordningen spricker
21/10 Förbunden kan inte komma överens om en gemensam plattform. Vilka förbund som till sist spräckte alltihop vill ingen offentliggöra, men Arbetet avslöjar att IF Metall, GS och Kommunal vägrade acceptera en allmän låglönesatsning. Den skulle ske genom krontal till dem som tjänar under 25 000 kronor i månaden. Däremot ställde alla förbunden upp på en extra satsning på undersköterskorna som Kommunal krävde med stöd av IF Metall.

6 F knyter ihop sig
21/10 Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Seko och Fastighets beslutar om en egen samordning och ifrågasätter om industrin ska sätta märket för löneökningarnas  storlek. Nu startar en debatt om industrins lönenormerande roll och risken är att den svenska förhandlingsmodellen spricker och ersätts av huggsexa. Debatten kommer att pågå i många månader.

Industrin vill ha 2,8 procent
2/11 Det behövs varken en nedväxling eller uppväxling av löneökningarnas storlek är budskapet från IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarna kontrar med att industrins konkurrenskraft måste stärkas med mycket låga löneökningar under en enda procent. Parterna står därmed ovanligt långt ifrån varandra.

Teknikföretagen lajkar Finland
9/12 Arbetsgivarna lyfter fram krisdrabbade Finland som förebild. I en kraftig ekonomisk vågdal har facken gått med på avtal under 0,5 procent. Arbetsgivarna vill ha något liknande i Sverige – men här går ekonomin mot en högkonjunktur. ”Osmakligt”, är omdömet om utspelet från Anders Ferbe, IF Metalls ordförande.

6 F kräver 3,2 procent
13/12 Kravet innehåller en låglönesatsning enligt den modell som diskuterades när LO-samordningen sprack: 800 kr till dem med månadslöner under 25 000 kronor. Nu skärps striden om märket.

Arbetsgivarna: Noll
21/12 Medan industrifacken kräver 2,8 procent finns inga löneökningar alls i arbetsgivarnas yrkanden. ”Visst ska vi komma överens om siffror i avtalet”, säger Teknikföretagens vd Åke Svensson till Arbetet.

Extra till uskorna!
21/12 Kommunal formulerar sitt krav: Alla kommunalare ska ha 661 kronor i löneökningar, det är i krontal samma nivå som industrins krav. Dessutom ska undersköterskorna ha 400 kronor utöver detta.

Pensionskamp
Unionen och de andra förbunden i PTK inser svårigheterna med att driva frågan om flexpension mot Almega i avtalsrörelsen. De begär förhandlingar med Svenskt Näringsliv om ITP-avtalet i ett försök att lösa frågan den vägen, men ger upp försöket en månad senare. (13/1)

Kommunalskandalen rullas upp
Aftonbladet inleder sin granskning av Kommunal och avslöjar uppseendeväckande krogverksamhet och höga spritnotor. Kommunals förhandlingsledning säger att detta inte ska påverka deras avtalsrörelse, men det blir extra press på förbundet att få till ett bra avtal för att stärka sin ställning bland medlemmarna.

Almegas laskross
22/1 Som om upptakten i avtalsrörelsen inte var tillräckligt stökig slänger IT- och telekomföretagen i Almega in ett mycket provocerande yrkande till Unionen. De vill undanta 20 procent av personalen vid uppsägningar innan turordningslista görs, och kräver sifferlösa avtal.

Trösklar ska sänkas
8/2 Allianspartierna framför olika förslag på låglönejobb för nyanlända. Arbetets ledarsida skapar debatt när den anklagar Centerns förslag om sänkta ingångslöner för nyanlända för att vara ”unken apart-heidpolitik”.

”Sabotage”
12/2 Flera fackförbundsordföranden på både arbetar- och tjänstemannasidan anklagar allianspartierna för att sabotera avtalsrörelsen med sina förslag och hot om lagstiftning om särskilda lågavlönade jobb för nyanlända. Strax efter alliansutspelen kräver flera arbetsgivarorganisationer också låglönejobb för nyanlända och för andra som står långt från arbetsmarknaden.

Tidigt strejkhot
18/2 Arbetsgivarna vill inte förhandla med Målarfacket förrän ett par dagar innan avtalet löper ut. Facket tycker att det är alldeles för sent och hotar inleda förhandlingarna med varsel om strejk för att säkra upp möjligheterna att konflikta.

Retar upp med ”tvångsackord”
22/2 Sveriges Byggindustrier retar upp Byggnads ordentligt. De vill slopa ackorden som huvudlöneform, och kallar dem ”tvångsackord”. Dessutom föreslår de låglönejobb för nyanlända, med endast 65 procent av grundlönen. Facken blir inte mindre retade av att arbetsgivarna offentliggör sina krav tidigare än överenskommet. Byggnads krav följer 6 F:s samordning.

Tjänstemännen mobiliserar för strid
26/2 Unionen och Sveriges Ingenjörer mobiliserar medlemmarna för en storstrejk mot Almega. De inser att arbetsgivarnas motstånd mot flexpension, som redan finns i industrisektorn, är benhårt.

Arbetsgivarkampanj för märket
8/3 Ett antal förbund har ifrågasatt om industrin ska sätta märket. På Svenskt Näringsliv är man märkbart orolig för huggsexa i avtalsrörelsen och beslutar sig för en ovanlig åtgärd. Genom helsidesannonser i dagspressen vill de öka respekten för märket.

Kommunal hotar höja kravet
8/3 Kommunal hotar att höja sitt lönekrav med 150 kronor. Anledningen är att Arbetet avslöjat att tjänstemän i kommuner och landsting har fått ut mycket mer än märket de föregående åren.

Rungande nej i industriförhandlingarna
8/3 De opartiska ordförandena i industrin försöker närma parterna till varandra med ett tvåårigt avtal. Arbetsgivarna, som brukar föredra långa avtal, svarar snabbt nej, för dyrt.

Byggförhandlingarna kollapsar
16/3 Byggarbetsgivarna har gått igenom Byggnads krav och skriver i en rapport att kraven ligger på 8 procent, inte på 3,3 som facket påstår. Byggnads lämnar förhandlingarna i protest mot arbetsgivarnas utspel.

Måleriföretag anklagas för manipulering
17/3 Sedan 2013 har målare fått 1 200 kronor för lite i ackordlön på tre år. Facket anklagar arbetsgivarna för att manipulera underlaget för löneberäkningar. Arbetsgivarna hävdar att allt gått rätt till. Tvisten görs upp den 17 mars, men ingen vill avslöja vad uppgörelsen innehåller.

Trööööögt i industrin
22/3 Arbetsgivarna vid sidan av industrin tycks ha tryckt på stand by-knappen i förhandlingsapparaten. Ingen vill förhandla på riktigt innan märket är satt. Några dagar tidigare har facken inom industrin på en presskonferens uttryckt oro för att de och arbetsgivarna inte kommer någon vart.

Målarna varslar
22/3 Förbundet varslar om strejk för 260 medlemmar från den 8 april. Stridsfrågan gäller arbetsgivarnas försök att ändra ackordssystemet. Varslet kommer samma dag som arbetsgivarna hävdar att målarnas krav skulle kosta 20 (!) procent. Med orden ”kreativ matematik” avfärdar målarnas förhandlingschef Peter Sjöstrand inspelet. Några dagar senare lockoutar arbetsgivarna exakt samma personer som ska tas ut i strejk.

Mot bättre tider
23/3 Konjunkturinstitutet konstaterar i sin vårprognos, till fackens glädje, att Sverige är på väg in i en högkonjunktur. Arbetsgivarna håller ändå fast vid att industrin endast tål mycket låga löneökningar.

Byggnads varslar
30/3 Varslets grund är ett helt paket av frågor, men centralt är försvaret av nuvarande ackordssystem. Arbetsgivarna kräver en ändring som ger sänkta löner och minskar fackets inflytande över lönesättningen, enligt Byggnads.

Industrin i mål i sista stund
31/3 Sista mars på kvällen kallar parterna i industrin till presskonferens. Några timmar tidigare har de skrivit under ett ettårigt avtal på 2,2 procent. Riktmärket för löneökningarnas storlek är satt, men resten av avtalsrörelsen blir ändå inte lugnare.

Handels sätter krontalsmärke
3/4 Första söndagen i april skriver Handels och arbetsgivarna ett avtal som ger 590 kronor i löneökning till alla. Facket betalar med något lägre höjning av de lägsta lönerna i avtalet. Därmed håller man sig inom 2,2 procent och sätter det ”andra märket”, en krontalshöjning för de lågavlönade.

Sensationellt utspel
4/4 LO och Svenskt Näringsliv kallar till gemensam presskonferens och vädjar till alla parter som ännu inte gjort upp att respektera märket. De är oroliga för att den svenska modellen inte ska hålla. Byggarbetsgivarna hävdar att Byggnads uppsåt med strejken är att spräcka märket trots striden om ackorden. Nu har vi ett riktigt LO igen, kontrar Byggnads ordförande Johan Lindholm. Det blir ganska tydligt att märket respekteras av facken inom byggsektorn.

Tjänstemän varslar
6/4 Unionen och Sveriges Ingenjörer varslar om strejk mot Almega. Striden gäller tjänstesektorns ovilja mot flexpension. Almega vill då registrera fackanslutna på varslade arbetsplatser, vilket upprör Unionen. Förbunden vill ta ut 10 000 medlemmar i strejk, det är största varslet i avtalsrörelsen.

Målarstrejk!
8/4 ”Vi strejkar för vårt lönesystem, ackorden är moroten för oss målare”, säger några av Målarförbundets strejkvakter i centrala Stockholm till Arbetet.

Första 6F-uppgörelsen
8/4 Fastighets gör upp med Almega för anställda vid privata fastighets- och entreprenadföretag om löneökningar på 590 kronor. Första avtalet inom grupperingen 6F, där Byggnads och Målarna ingår, är klart och visar att de respekterar märket.

Byggstrejk!
11/4 Över 1 000 byggnadsarbetare lägger ner arbetet på tisdagsmorgonen sedan Byggnads sagt nej till medlarnas slutbud kvällen före. Det låg på 2,2 procent. Det är uppenbart att man går till strejk på märket, säger byggarbetsgivarna. Budet var tomt på lösningar av våra viktiga frågor, förklarar facket. I bakgrunden finns hela tiden striden om ackordssystemet.

Strejkbryteri!
12/4 Sjöbefälen på Göteborgs och Stockholms skärgårdsbåtar går ut i strejk. Konflikten handlar om att kaptener och styrmän vill behålla sina tarifflöner. Arbetsgivarna ersätter de stillastående båtarna med andra och hävdar att strejkbryteri bara är ett ”hittepå-begrepp”.

Bygglockout!
12/4 Sveriges Byggindustrier tillkännager lockout av 12 000 byggnadsarbetare från den 22 april, vilket omfattar både dem som strejkar och dem som inte kan arbeta på grund av strejken.

Almega går till AD
14/4 Almega tar till en ovanlig åtgärd och går till Arbetsdomstolen för att stoppa tjänstemännens strejk för flexpension. Arbetsgivaren hävdar att det råder fredsplikt i pensionsfrågan, eftersom den regleras i ett särskilt kollektivavtal.

13 månaders elavtal
15/4 20 000 elektriker får avtal som ligger inom märket på 2,2 procent. Avtalet löper på 13 månader för att det ska löpa ut en månad efter industrins avtal. Konstruktionen blir praxis i byggsektorn.

Bygguppgörelse
17/4 Efter en veckas strejk gör parterna upp om ett avtal sent på söndagskvällen. Avtalet landar, föga överraskande, på märket. Det löper i 13 månader. Ackordssystemet blir kvar oförändrat, men arbetsgivarna tänker återkomma.

AD stoppar pensionsstrejk 

21/4 I en provisorisk dom beslutar AD att domstolen inte kan ge klartecken för tjänstemännens strejk för flexpension. Tjänstemännen gör senare upp med Almega på märkets nivå utan flexpension, men lovar fortsätta striden.

Lastbilsavtal och superkort HRF-avtal
21/4 Transport tecknar avtal för bland annat lastbilschaufförer, som får 590 kronor i månaden mer. Anställda i hotell och restauranger får nytt avtal som bara löper i 11 månader. Facket vill ha avtal som löper ut i mars så att säsongsanställda i vinterturismen får del av löneökningarna. Lönerna höjs med 500 kronor för alla, 2,2 procent.

Målarna blir nöjda
22/4 Historiska framgångar, kallar Mikael Johansson, ordförande i Målareförbundet, uppgörelsen. Ackordssystemet blir kvar, arbets-tiden förkortas och skyddet för gravida förstärks i avtalet som håller sig inom märket.

Strejkbrytare stoppas
26/4 Sjöbefälen utvidgar sin strejk och stoppar fartygen som bryter mot strejken. Fyra dagar senare får de avtal med tarifflöner, men inget gemensamt branschavtal.

Flexpension i handeln
28/4 80 000 tjänstemän i handeln får flexpension när Unionen gör upp om nytt avtal. Nu saknas förmånen enbart för 125 000 tjänstemän på Almegas område.

Kommunal överraskar
29/4 Undersköterskorna får ett rejält lönelyft när Kommunal sluter treårigt avtal med SKL. Alla medlemmar får under första året löneökningar på 520 kronor i månaden. Därutöver får undersköterskorna 500 kronor mer. År två och tre får undersköterskorna 180 respektive 150 kronor mer än märket. Ett historiskt avtal för jämställdheten, jublar förhandlingsledningen.

Trodde du att det var slut?
Vägledande avtal har nu slutits på alla sektorer för LO-grupperna men även för tjänstemännen, men avtalsrörelsen är inte slut på långa vägar. Under återstoden av året ska 425 000 löntagare ha nya avtal (2 455 000 löntagare omfattas av de avtal som slutits hittills).

Inget tyder på att fortsättningen blir helt lugn. Bland annat har GS-facket varslat om strejk på tidningstryckerier, läs mer här.

Och följ det senaste i avtalsrörelsen via arbetet.se/avtal16