Foto: Klaus-Dietmar Gabbert/TT Bild: Klaus-Dietmar Gabbert/TT

Undervisningen i svenska för invandrare, SFI, krisar på sina håll. Åtta av tio skolföretag brister. Lärare föredrar kommunal undervisning. Privata skolföretag och ständiga upphandlingar riskerar lärarflykt, anser Bo Jansson ordförande för Lärarnas riksförbund.

Enligt förbundet kan det komma att behövas 4 800 nya examinerade SFI-lärare de närmaste tre åren. Samtidigt som undervisningen brister och lärare flyr. Det visar Svenska dagbladets granskning av SFI i spåren av flyktingkrisen.

I dag är det kommunerna själva som ansvarar för SFI-undervisningen. Det är också kommunen själv som får avgöra om det ska ske i egen regi eller läggas ut på entreprenad.

Till skillnad från till exempel fristående gymnasieskolor som måste sökta tillstånd hos Skolinspektionen som också ansvar för tillsynen. Enligt granskningen är det många SFI-lärare som slutar hos de privata aktörerna. Ständiga upphandlingar skapar ökad press.

– Lärare upplever att kommunerna säljer ut utbildningen till lägstbjudande. Men någonstans tar det ut sin rätt. Lärarna blir utlämnande till att ta fler lektioner och ett större antal elever, säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas riksförbund till tidningen.

Lärare som aktivt lämnat privata skolföretag berättar för SvD om skillnaderna jämfört med kommunal verksamhet; mer undervisningstid på bekostnad av förberedelser, utveckling och respons till eleverna, en lärare hade 65 elever på en kurs, en annan som bytt till en icke vinstdrivande aktör talar om sin före detta arbetsgivare som ”en industri på löpande band”.

När Skolinspektionen gjorde en specialgranskning i vintras av tio skolföretag som undervisar vuxna hittade man brister hos åtta. Det handlade om att elever inte får möjlighet att uppnå alla betygssteg, på en skola saknade samtliga lärare pedagogisk utbildning, en lärare vittande om att han fick sätta betyg på elever han aldrig träffat, en annan att man godkänner elever som inte gör nog framsteg för att få ut ersättningen från kommunen.

Ahmad som kom till Sverige som flykting från Syrien för tre år sedan läste parallellt hos ett privat skolföretag och lika många timmar på icke vinstdrivande ABF. Han bytte senare till enbart ABF.

– Här är det fokus på eleven och på att lära sig. Där var närvaron viktigast. Oavsett kunskaper skickades elever vidare till nästa nivå. Det viktigaste verkade vara att få in nya elever i systemet, säger han till SvD.

Även skolföretagen är kritiska till systemet med ständigt nya kommunala upphandlingar. Det är osäkert och juridiska processer dra ut på tiden.

– Det är fruktansvärt för personal som drabbas. Lärarna blir uppsagda, men vid överklaganden kan deras anställning förlängas en tid. De olika beskeden skapar en ryckighet i anställningssituationen, säger Cecilia Palm, generalsekreterare på Folkuniversitetet.

– I takt med att leverantörerna har blivit bättre på juridik har upphandlingarna spårat ur mer och mer. Alla överklaganden och utdragna processer leder till gigantisk kapitalförstöring, säger Marcus Strömberg, vd för Academedia.

Såväl fackförbund som företagen vill se ändringar.

– Det slår hårt att hantera snabba anpassningar. Vi är flera som gärna skulle se över lagen om offentlig upphandling. Att starta och sedan lägga ned är inte kostnadseffektivt, säger Astri Westfeldt Corneman, divisionschef på skolföretaget Lernia.

– Det behövs ett större helhetsansvar för dimensionering och etablering. 290 kommuner har väldigt olika förutsättningar för att ta det här ansvaret. Det borde i stället vara ett nationellt, eller åtminstone regionalt ansvar, säger Bo Jansson, ordförande på Lärarnas riksförbund.

LÄS OCKSÅ

Ledare: Mänskliga pengapåsar för lärare att gråta