Svensk folkhögskola på export
I ett klassrum på Ljungskile folkhögskola lovsjunger tre rumänska romer vad de sett under sitt studiebesök i Sverige. De är inbjudna av ett nätverk av folkhögskolor som sedan något år samarbetar för att stötta vuxenutbildning i Rumänien. Nu vill de tre gästerna åka hem och starta något liknande i Bukarest.
I Rumänien är utbildningsystemet hårt kontrollerat av staten och synen på lärarens roll mycket annorlunda, förklarar Danut Dumitru, romaktivist från Roma Education Fund: ”Vi gör stora misstag hemma. Jag gav själv alltid råd med det var fel. De människor som sitter framför mig har sin egen dröm, det har jag förstått den här veckan.”
Cristina Tanase från rumänska Rädda barnen nämner med lysande ögon den jämlikhet hon sett i klassrummen, och hur hon förstått att elevernas utbildning skräddarsys för att passa varje individ.
Tillsammans med Vasile Burtea, professor och rådgivare till den rumänske utbildningsministern konstaterar de att det kommer bli svårt att övertyga rumänska staten om att tillåta ett parallellt utbildningssystem men att de ser enorm potential och kommer göra vad de kan för att starta en rumänsk folkhögskola i liten skala.
De första svenska folkhögskolorna startade år 1868, med målet att förse bönder med kunskaper som skulle kunna hjälpa dem till inflytande i samhället. Så småningom trädde också de stora folkrörelserna: nykterhets-, arbetar- och frikyrkorörelserna in på arenan och startade skolor som bidrog till att bygga upp Sverige underifrån.
I dag ges många praktiskt och kreativt inriktade kurser men också sådana som ger vanlig gymnasiebehörighet. Svenska folkhögskolor har utvecklat en egen pedagogik och är skickliga på att hjälpa elever som behöver en ny chans i skolan. En sådan möjlighet existerar inte i Rumänien. Den som misslyckas med grundskola eller gymnasium har försuttit sin chans till utbildning.
En utbildningsmässig katastrof i ett land där många i den stora minoriteten romer bara har några få år i skolan, eller får utbildning av mycket låg kvalitet på grund av fattigdom (själva skolan är gratis men material och resor kostar), utanförskap och diskriminering. Men inte bara romerna har det svårt i Rumänien.
Drygt 30 procent av övriga invånare i landet lever också med risk för fattigdom och social utestängning, enligt EU. ”Vår utbildning ska vara öppen för alla, och inte bara för romer, det har vi beslutat efter att ha sett hur de svenska folkhögskolorna arbetar”, säger Danut Dumitru bestämt.
Med svenska folkhögskolor kommer inte bara utbildning utan också en människosyn som handlar om solidaritet, hjälp till självhjälp och att stärka människors inneboende kraft. Danut Dumitru ber mig: ”Snälla, berätta i din artikel att det finns högutbildade romer som arbetar för att hjälpa sina landsmän på plats i Rumänien!” Så det gör jag nu.
Eva-Lotta Hultén
