Arbetsgivarens kontroll prövas sällan i domstol
Många arbetstagare utsätts för kontroll och övervakning som bryter mot lagar och föreskrifter, men fallen blir sällan prövade i domstol. Sverige saknar dessutom en sammanhållen lagstiftning för den personliga integriteten i arbetslivet. – Det är olyckligt, säger Annett Olofsson, jurist på LO-TCO Rättsskydd.
– Arbetsgivarna vill utöva kontroll så långt som möjligt och kontrollerar ofta bara för att möjligheten finns. De anser att övervakningen ingår i deras arbetsledningsrätt.
Annett Olofsson har tillsammans med Sofie Rehnström på LO författat skriften ”Övervakning och kontroll på arbetsplatserna”.
Den arbetstagare som vill vara insatt i området har det inte lätt. Flera olika lagar styr vad som är tillåtet eller förbjudet. Grundlag, internationella konventioner, brottsbalken och speciallagstiftning. Däremellan finns en gråzon, som uppstått därför att det ofta inte finns en entydig praxis. På en del områden finns inga domar, på andra får man hålla sig till exempelvis Datainspektionens tillsynsbeslut.
– En del domar finns om utpasseringskontroller, drogtester och om en del annat. Realtidsövervakning är inte tillåtet enligt Datainspektionen.
Annett Olofsson tillägger att personuppgiftslagen, PUL, ger ett visst skydd för integriteten i arbetslivet. Lagen begränsar hur personuppgifter får lagras och användas i IT-system.
– Man skulle kunna påtala brott mot PUL mer än vad som sker, men för att det ska vara möjligt måste den enskilde både förstå att man är övervakad och kontrollerad och sedan kontakta facket.
Hon har mycket stor förståelse för det obehag som den gps-övervakade elektrikern Joakim känner. När arbetsgivaren använder överskottsinformation från körjournaler för att se hur Joakim lägger upp sin arbetsdag är det frågan om en sådan närgången övervakning och kontroll som strider mot PUL. Facket kan i förhandling kräva skadestånd till Joakim.
LO-TCO Rättsskydd har några gånger stämt arbetsgivare för att de brutit mot PUL, men varje fall har lett till förlikning. Därför saknas domar.
– Vi behöver praxis vad gäller PUL. Därför är min uppmaning till förbunden att driva sådana fall. AD:s domar får genomslag på arbetsmarknaden.
Lagstiftningen innebär inga större hinder för arbetsgivaren. Den som vill kameraövervaka sin arbetsplats måste sätta upp en informationsskylt och MBL-förhandla. Sedan kan arbetsgivaren starta kameran, men får inte övervaka anställdas arbetsinsatser genom den. Tillstånd behövs enbart om allmänheten har tillträde till lokalen, men gäller det en butik behöver bara en anmälan till länsstyrelsen skickas in.
För medicinska kontroller, som drog- och alkoholtester, väger också arbetsgivarens intressen över.
– AD:s praxis är mycket tillåtande mot arbetsgivarna. I vissa fall väger säkerheten på arbetsplatsen tyngre än enskildas integritet. Det kan vara rimligt, men AD har ansett att något så luddigt som ”verksamhetens karaktär” väger tyngre än enskildas integritet.
Det finns märkliga fall. I Luleå införde ett bolag slumpmässiga alkoholtester av besökare som körde in på fabriksområdet.
– När en speditionsfirmas chaufförer anlände kunde de bli uppmanade att blåsa hos vakten innan de fick köra in. Det gällde även chaufförer som hade alkolås i sina bilar. Chaufförernas arbetsgivare hotade med uppsägning om de inte blåste.
– När AD prövade ärendet ansåg domstolen att chaufförernas arbetsgivare hade särskilda intressen, eftersom stora tunga fordon körde in på området. Dessa intressen vägde tyngre än den personliga integriteten.
– Skälet är konstigt. Även om chaufförernas egen arbetsgivare har kontrollåtgärder tycker AD att det är rimligt om tredje man ställer krav på ytterligare kontroller.
På LO-TCO Rättsskydd driver man få ärenden som gäller den personliga integriteten. Däremot kommer många frågor i ämnet till telefonjouren.
– Min förhoppning är att fallen löses i tvisteförhandlingar och den vars integritet kränkts får någon form av kompensation.
LÄS OCKSÅ
