Kön ringlar lång utanför hörsal C6 på Stockholms universitet.
Vi är många som vill höra samtalet mellan den yezidiska människorättsaktivisten Nadia Murad och utrikesministern Margot Wallström (S) denna tisdagseftermiddag i mars.
”Stäng av era mobiler och lyssna uppmärksamt”, säger samtalsledaren Marika Griehsel inledningsvis.
Ämnet är sexuellt våld som konfliktvapen, där den 21-åriga Nadia, från kurdiska Irak, är både offer och överlevare, efter tre månader som terroristgruppen IS (av regeringen kallad Daesh) fånge i den ockuperade staden Mosul.
Hennes berättelse efter flykten; om övergreppen och grymheterna i religionens namn har blivit känd över stora delar av världen, sedan hon framträtt inför FN:s säkerhetsråd och runt om i Europa, USA och Mellanöstern.
Nadia Murad. Foto: Liv Beckström
Hon har mist sin mamma, sex bröder, systern och mostern är kvar i fångenskap.
Hon har delats mellan män tills hon miste medvetandet.
Budskapet, framfört med en på en gång entonig och starkt ljudande röst, är både enkelt och svårt: ”Befria de 3 000 kvinnorna och barnen som är kvar. Hjälp oss bekämpa skändligheterna! Vi är inga nummer! Kvinnor måste ha sin frihet och jämlikhet. ”
Det är omöjligt att värja sig emot hennes sammanbitna förtvivlan.
Dämpade snyftningar från åhörarna blir ett mjukt bakgrundssorl till hennes hjärtskärande och modiga vittnesbörd.
Nadia Murads kamp har också gett henne en nominering till Nobels fredspris. ”Jag kan inte vara tyst. Det som hänt mig ska inte behöva hända någon”, är hennes svar på frågan hur hon orkar. Nadias Murats berättelse visar att sexuellt våld är ett grymt och effektivt vapen.
Utrikesministern framhåller varför det används allt oftare i konflikter: Det är osynligt och onoterat eftersom offrens skam är så stor. Det bestraffas inte eftersom det inte räknas som krigsbrott i flertalet länder. Det brutaliserar samhällen och kräver politiska lösningar och plats för kvinnorna i fredsarbetet.
Det krävs tre R: rättigheter, representativitet och resurser. En grupp syriska kvinnor har av svenska regeringen fått hjälp att delta i de pågående fredsförhandlingarna. Droppar i havet men viktiga sådana.
Mänskliga rättigheter innefattar fackliga rättigheter, inte minst för kvinnor. Läs om hur tre fackligt aktiva kvinnor på tre kontinenter kämpar för bättre villkor på arbetet.se/global
Och om hur Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund reagerat på Arbetets avslöjanden om att ihopklumpad lönestatistik försämrar arbetarkvinnornas löneutveckling.
