Migrationen för EU och Turkiet närmare

Flyktingkrisen för ihop EU och Turkiet tätare än någonsin förut. Medlemskapsförhandlingar ska utökas och pengastöd och visumfrihet snabbas på mot att Turkiet sätter stopp för flödet över Egeiska havet.

Det som ”bara” skulle ha blivit ett lunchmöte för EU:s stats- och regeringschefer i måndags slutade först vid ett-tiden i natt. Efter tolv timmars samtal enades då ledarna om att arbeta vidare med ett nytt turkiskt förslag i flyktingkrisen.

Bland det som Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu hade med sig till Bryssel fanns önskemål om ytterligare minst tre miljarder euro i stöd till 2018, i utbyte mot att Turkiet ska ta hand om i princip alla som försöker ta sig över havet till Grekland.

Inte minst det sistnämnda väckte rejäla frågetecken bland EU-ledarna. Och slutresultatet — som nu ska utredas vidare — blev något mer inlindat.

– Irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna via de farliga båtturerna ska i huvudsak tillbaka till Turkiet mot att andra syriska flyktingar får komma över till EU. Och där är ju framgången att man kan gå från mer riskfyllda farliga resor till en mer ordnad migration och det tycker jag är en fördel, säger statsminister Stefan Löfven (S) på sin presskonferens efteråt.

Samtidigt betonar han att tillbakaskickandet ska få ske först efter att varje nyanländ fått sitt fall prövat i Grekland.

– Det måste ske en form av individuell prövning, ja. Men man menar att den kan ske ganska snabbt, säger Löfven.

Vad gäller Turkiets pengaönskemål vill inte Löfven tala om några summor.

– Vad gäller pengarna så säger vi att vi ska försöka snabba upp användandet av de redan fastslagna tre miljarderna, för det har tagit lite för lång tid, säger Löfven.

– Vi kan komma att diskutera ytterligare — men det är inga summor som nämns, säger statsministern, och trycker på att stödpengarna är till för syriska flyktingar — inte turkiska myndigheter.

– Det blir ibland som att EU ska hälla pengar in i Turkiets statskassa. Men det är inte fråga om det. Det är fråga om resurser till flyktingarna som finns i Turkiet, om man hittar bra projekt. Det betalas ingenting till Turkiet — det betalas till flyktingarna, betonar Löfven.

TT: Det låter som att EU håller på att göra Turkiet till en motsvarighet till vad Nauru eller Julön är för Australien?

– Nej, nu är det så att Turkiet faktiskt själv har lagt det förslaget som vi har diskuterat i dag. De vill själv att det ska fungera på det sättet, för de vill liksom vi få bort de här farliga resorna som människor tvingas göra, säger Löfven.

Samarbetsdiskussionen med Turkiet går nu vidare till nästa EU-toppmöte — inplanerat redan till nästa vecka, den 17—18 mars. Det ger samtidigt EU-ledarna en chans att fundera igenom förslagen på allvar. I måndags var irritationen tydlig från en rad länder om att endast Tyskland och EU:s ordförandeland Nederländerna på förhand kände till vad Turkiet tänkte lägga fram.

– Det är ingen lyckad arbetsmetod att få ett förslag vid sittande bord och ta ställning till samma dag. Det är inte bra. Men sedan så ska vi också komma ihåg att det är en väldigt specifik situation som vi befinner oss i just nu, säger Stefan Löfven.

Wiktor Nummelin/TT

LÄS MER: EU: ”Skapa federalt migrationsverk”