Erica Sjölander. Foto: Bertil Enevåg Ericsson/TT Bild: Bertil Enevåg Ericsson/TT

BNP ökade förra året med 4,1 procent. Ekonomin växer nästan en hel procent mer än vad LO-ekonomerna har räkna med. Den svenska tillväxten är urstark. – Ja, jag skriver under på den rubriken, säger Erica Sjölander, IF Metall.

Nästan var enda siffra pekar uppåt för svensk ekonomi när avtalsrörelsens på tisdagen går in i heta mars månad då allt kommer att avgöras. Den positiva utvecklingen ger de fackliga förhandlarna råg i ryggen.

Ekonomin växte över förväntningarna förra året, visar den färska statistiken från SCB. LO-ekonomerna spådde i sin senaste prognos 3,2 procent. Ökningen av bruttonationalprodukten, BNP, på 4,5 procent under fjärde kvartalet (oktober, november, december) är en mycket hög siffra.

Erica Sjölander, utredningschef på IF Metall och sekreterare i ekonomigruppen i Facken inom industrin, ser en bred uppgång som omfattar allt från investeringar, konsumtion till utrikeshandeln.

– Naturligtvis spelar konjunkturläget en roll för avtalsrörelsen, men det här är inget som vi tar till intäkt för att vi borde ha ställt andra krav. Vi har lagt oss på en rimlig nivå och strävar efter stabila löneökningar på några års sikt.

Facken inom industrin, de tre LO-förbunden IF Metall, Livs och GS tillsammans med Unionen och Sveriges Ingenjörer, har landat på 2,8 procent i sina lönekrav.

Den goda tillväxten har om inte annat psykologisk betydelse och stärker de fackliga argumenten på det sättet. Facken inom industrin har möjlighet att landa närmare sitt ursprungliga krav än annars.

Men enligt Erica Sjölander ska vi knappast vänta oss en starkt lysande sol över ekonomi i oändlighet.

– Att det gick bra 2015 är ingen garanti för en fortsatt stark tillväx framöver. I år kommer vi nog inte ha en ökningstakt på 4,5 procent även om tillväxten blir hög.

Trots de fina siffrorna dras flera viktiga branscher inom industrin med svårigheter. Stålindustrin, gruvnäringen och industri som är beroende av energiinvesteringar har en tuff period, enligt Sjölander.

– Däremot går andra delar, som Volvo Cars, jättebra just nu. Båda bilderna finns samtidigt.

Bland de många positiva siffrorna finns även ökad sysselsättning med 1,5 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 1,7 procent och produktiviteten per arbetad timme med 2,9 procent.

Även  flyktingmottagande gav en vitamininjektion till tillväxten. När den ökade med 4,5 procent det senaste kvartalet beror 0,8 procent, eller nära en femtedel, på den ökade offentliga konsumtionen som är en följd av flyktingmottagandet.

– Ja, det är en positiv effekt av de ekonomiska aktiviteterna som kommer att fortsätta de närmaste åren, men på sikt är den tillfällig.

Även på LO gläds man över de starka svenska tillväxten. Ekonomen Mats Morin, förklarar att i det här läget är höga centrala löneökningar extra viktiga. I förra veckan publicerades hans rapport som visar att låga centrala löneökningar inte leder till ökad sysselsättning, utan istället till att starka grupper plockar ut mer pengar i de lokala rundorna.

Det leder till ökade löneklyftor, främst mellan arbetare och tjänstemän. Mats Morin bedömer att den höga tillväxten påverkar löneutrymmet.

– Det har naturligtvis inte blivit mindre av detta. Min rapport pekar på att man tar ut det löneutrymme som finns, antingen centralt eller lokalt.

– Om lönespridningen inte ska dra iväg bör facken teckna höga centrala avtal. Nu är detta extra viktigt.

En av de stora debatterna i avtalsrörelsens inledning har gällt vilken nivå på löneökningarna som samhället tål. Facken inom industrin har kommit fram till 2,8 procent. Den konkurrensutsatta industrins löneökningar brukar bli riktmärke för andra områden.

Facken inom 6F har lagt ett krav på 3,2 procent. Deras motparter har understrukit att riktmärket från industrin ska gälla.

På en genomsnittlig industriarbetarlön, 26 000 kronor i månaden, handlar skillnaderna i budet om en hundralapp i löneökning.