”Mer debatt behövs om tjänsteavtalet TiSA”

ARBETET DEBATT. TiSA, det nya avtal om handel med tjänster som EU-kommissionen just nu förhandlar om, kan ge nya arbetstillfällen. Men det ska inte kunna påverka kollektivavtal eller arbetstagarskydd negativt, och får inte äventyra staters rätt att åternationalisera tjänster som tidigare varit öppna för privat konkurrens, skriver EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S).

Tjänstesektorn expanderar kraftigt och är den sektor som i dag skapar flest nya jobb. Ett nytt globalt avtal för att förenkla reglerna för handeln med tjänster skulle kunna bidra till minskad arbetslöshet i både Sverige och i Europa – förutsatt att det är ett starkt och bra avtal som förhindrar ett race mot botten när det gäller sociala standarder.

EU är idag världens största exportör av tjänster. Cirka 70 procent av arbetstagarna inom EU är anställda inom tjänstesektorn. Även i Sverige är tjänsteområdet dominerande.

Tre av fyra svenskar arbetar med någon form av tjänster, inte bara inom tjänsteföretag – även i industrin finns i dag stora tjänsteexportörer. Att svenska företag ges möjlighet till ökat tillträde till andra marknader skulle kunna medföra fördelar för ett exportberoende land som Sverige.

Framför allt skulle små- och medelstora företag som ofta saknar resurser för att navigera bland internationella handelsregler kunna gynnas av den minskade byråkrati avtalet skulle kunna medföra.

I dag regleras handeln med tjänster genom Gats-avtalet som ingicks 1995. Sedan dess har handeln växt kraftigt och förutsättningarna för tjänstesektorn förändrats dramatiskt. Den ökade digitaliseringen, längre värdekedjor och otydligare skiljelinjer mellan varor och tjänster ökar behovet av nya regler. Detta är också vad förhandlingarna om det så kallade TiSA-avtalet handlar om.

Det vill säga det handelsavtal som hamnat i skuggan av TTIP-avtalet men som är minst lika genomgripande.

För ett par veckor sedan skickade Europaparlamentet tydliga rekommendationer inför fortsatta TiSA-förhandlingar till EU-kommissionen, som förhandlar om avtalet på EU:s medlemsstaters vägnar. I grunden är parlamentet positivt till ett nytt avtal på tjänsteområdet. Men kraven är mycket tydliga; det får inte leda till försämrade skydd och villkor för medborgare och arbetstagare.

Arbetstagares rättigheter kan aldrig betraktas som handelshinder. För socialdemokratin är det avgörande att TiSA inte ska kunna påverka kollektivavtal eller arbetstagarskydd negativt, varken nu eller i framtiden.

I Europaparlamentets sysselsättningsutskott har jag verkat för att alla arbetstagare, oavsett nationalitet, ska garanteras samma villkor och lön som sina kollegor. Alltså: Nej till social dumpning. Dessa krav har nu tagits ombord av parlamentet.

Detsamma gäller krav på att offentliga tjänster – utbildning, hälsa, socialförsäkringssystem med mera – fortsatt ska undantas i TiSA, oavsett om de är offentligt eller privat finansierade. Avtalet får inte leda till att människor berövas tillgång till offentliga tjänster till ett rimligt pris.

Därför är det också viktigt att EU och de nationella myndigheternas rätt att stifta lagar i allmänhetens intresse skyddas, och att avtalet inte äventyrar staters rätt att ändra sig om de skulle vilja åternationalisera tjänster som tidigare varit öppna för privat konkurrens.

Mer öppenhet är ett annat grundläggande krav. Allmänheten måste ha tillgång till begriplig information som på ett tydligt sätt förklarar avtalets olika delar. Det är en demokratifråga.

Nästa förhandlingsrunda startar i april. Det är mycket som ännu är oklart. Jag välkomnar ett nytt tjänste-handelsavtal om det bidrar till att skapa bra arbetstillfällen i Sverige och Europa. Men det är först när vi har ett förhandlingsresultat att förhålla oss till som vi vet om TiSA kan leva upp till våra högt ställda krav. Hittills har TiSA fått oroväckande lite uppmärksamhet.

Jag efterfrågar mer debatt och en tydligare förankring. Stora internationella handelsavtal ska inte tecknas utan medborgarstöd!

Marita Ulvskog, Europaparlamentariker (S)