Lägstalön knäckfråga för Handels

Löneökningar på 750 kronor i månaden och ökad trygghet för de anställda. Det är några av de krav som fackförbundet Handels kommer att driva under avtalsrörelsen i år.

Handels vill höja avtalens lägsta löner med 750 kronor i månaden. Motparten Svensk Handel vill frysa dem i tre år. Än en gång är avtalens lägsta löner knäckfrågan i de handelsanställdas avtalsförhandlingar.

– 19 739 kronor i månaden är en bra lön för en oerfaren 19-åring, sa Svensk Handels vd Karin Johansson när hon presenterade arbetsgivarnas krav inför avtalsrörelsen på onsdagen.

Att den lönen förblir oförändrad hela den kommande avtalsperioden gör ingen fattig, enligt Svensk Handel, men det skulle sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för de många nyanlända som kommer till Sverige utan utbildning och relevant erfarenhet.

– Det där har vi hört förut, suckar Handels förbundsordförande Susanna Gideonsson. Frysta lägstalöner skulle öka klyftorna mellan män och kvinnor.

Och eftersom personalomsättningen i branschen är hög – väldigt många nyanställda skulle komma in på de frysta lägstalönerna varje år – skulle löneläget i hela branschen pressas ner, resonerar facket.

Handels kräver alltså att avtalens lägsta löner – i dag 19 419 kronor i månaden för en 18-åring utan branschvana som får jobb i en butik, och 19 739 för en 19-åring – höjs med 750 kronor.

Samma höjning ska alla heltidsanställda inom handeln ha, både i butiker och lager, vare sig de har avtalets lägsta lön eller någonting mer. Räknat på en genomsnittlig lön inom handeln motsvarar de 750 kronorna en löneökning med 3,1 procent. Ser man bara till de butiksanställda blir det 3,2 procent.

Därmed kräver Handels mer än de 2,8 procent som facken inom industrin slåss för, och ganska nära det krav som LO-förbunden inom 6F formulerade i december. Handels ingår inte i någon konstellation, utan agerar självständigt.

– Efter att industrin har angivit takten för löneökningarna i stort sätter vi det andra märket, det för lågavlönade och kvinnor, säger Susanna Gideonsson, som hävdar att lönsamheten i branschen är god och produktivitetsutvecklingen högre än i industrin.

Andra fackliga krav är att heltidsanställning ska bli norm (i dag jobbar 60 procent av detaljhandelns anställda deltid). Visstidsanställning ska bara få användas i tre situationer: vikariat, säsongsanställning och tillfälligt ökat arbetskraftsbehov. För att komma åt missbruket av timanställningar vill Handels att ingen visstidsanställning ska få vara kortare än 14 dagar.

Svensk Handel ger en helt annan bild av branschens förutsättningar. Handel över nätet gör att butiker i Sverige plötsligt utsätts för internationell konkurrens. Det syns i priserna på ”sällanköpsvaror”, som faller. Ständiga reor pressar lönsamheten. Bra för konsumenterna, men tufft för handelsföretagen.

– För oss är det oerhört viktigt att den internationellt konkurrensutsatta industrin går före och sätter nivån för löneökningarna, säger Karin Johansson.

Svensk Handel anger säger alltså inte på förhand hur stora löneökningarna bör bli – de ska motsvara vad fack och arbetsgivare inom industrin så småningom kommer överens om. Arbetsgivarna vill att löneökningarna helt och hållet ska fördelas lokalt. Genom att frysa det centrala avtalets lägsta löner skapar vi utrymme för större lönelyft för de erfarna medarbetarna, resonerar Karin Johansson.

På några punkter finns en samsyn mellan fack och arbetsgivare. Det gäller inte minst utvecklingen mot fler och fler deltidsjobb på mycket få timmar i veckan, trots att parterna sedan länge är överens om att anställningar på heltid och hög deltid ska eftersträvas.

– Vi fortsätter att diskutera det här i en gemensam arbetsgrupp, säger Mattias Dahl, förhandlingschef vid Svensk Handel. Vi är kritiska till att många företag bygger sin verksamhet på deltider. Vi har tuffa diskussioner med medlemsföretag om det här, det krävs en attitydförändring.

LÄS OCKSÅ:

Svensk Handel: Frys ingångslönerna

Handels fortsätter att öka medlemsantalet