LO-ekonomer: Andelen enkla jobb är tillräckligt
Andelen enkla jobb är tillräckligt. Problemet är att många arbetstagare på dessa befattningar är överkvalificerade. Om de får arbeten som matchar deras kompetens skulle de enkla jobben kunna besättas av dem med kortast utbildning, hävdar två LO-ekonomer.
Svenskt Näringsliv och andra har på senare tid krävt fler enkla jobb för att få ner arbetslösheten och skapa större möjligheter för nyanlända invandrare och flyktingar att snabbt komma ut på arbetsmarknaden.
Men när Svenskt Näringsliv hänvisar till att endast 5 procent av jobben i arbetslivet kan klassas som enkla bygger statistiken på en underskattning, hävdar de båda LO-ekonomerna Ola Pettersson och Thomas Carlén i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
I själva verket är andelen enkla jobb, de som enbart kräver grundskola, kring 25 procent av alla arbetstillfällen enligt statistik från SCB.
Det huvudsakliga problemet är inte att de enkla jobben är för få för den andel arbetssökande som saknar gymnasiekompetens, utan att antalet kvalificerade jobb inte räcker till för dem med längre utbildning, skriver de båda i debattartikeln.
På arbetsmarknaden sker nu en förändring så att de enklare jobben, de som har lägst löner, blir fler liksom de högkvalificerade välavlönade jobben. Däremot minskar andelen jobb i mellanskiktet.
Det leder till att många av de enklare jobben innehas av personer med gymnasiekompetens, som inte lyckats hitta arbete som motsvarar deras utbildning.
Ola Pettersson och Thomas Carlén drar två slutsatser: Sverige behöver fler kvalificerade jobb, som skulle förbättra matchningen på arbetsmarknaden och frigöra enkla jobb åt personer med enbart grundskoleexamen.
Det blir allt viktigare att skilja på utbildningskraven för att få ett jobb i konkurrens med andra och kraven som egentligen behövs för att utföra samma arbete.
Sverige behöver en politik som utvecklar landet som kunskapsnation och tillvaratar arbetskraftens kompetenser, avslutar de båda LO-ekonomerna sitt debattinlägg.
LÄS OCKSÅ: