”Sverige förlorare på de nya internationella skattereglerna”

ARBETET DEBATT. Olle Ludvigssons artikel om att skattetrixandet måste minska har många förtjänster, men Ludvigsson har fel i fråga om att implementeringen av BEPS skulle gynna Sverige som land eller för den delen svenska företag, skriver Krister Andersson, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv.

Olle Ludvigsson skriver på arbetet.se att skattetrixandet måste minska och att Sverige skulle ha mycket att vinna på detta eftersom svenska företag oftast inte hör till de mest aggressivt skatteplanerande och därför skulle deras konkurrenskraft stärkas. Han anser att de nya regler på skatteområdet som G20-länderna tagit fram under stor tidspress (Base Erosion Profit Shifting, BEPS) nu måste implementeras på EU-nivå på ett ambitiöst vis och att landrapporteringskraven bör utvidgas. Han förespråkar även att multinationella bolag ska beskattas enligt ett helt nytt vinstberäkningssystem som blir gemensamt i hela EU (CCCTB).

Jag tycker att Ludvigssons artikel har många förtjänster. Det är viktigt att se till att företag konkurrerar på lika villkor och att lagar och regler följs. Det är välkommet att Ludvigsson lyfter fram att det är länder som konkurrerat på ett oschysst sätt. Bolagen har sedan använt sig av dessa regler, som ibland varit speciellt förmånliga för företag som gjort upp med länders skatteförvaltningar bakom lyckta dörrar.

Jag tycker att det är bra att diskussionen nu fokuserar på länders agerande. Inom EU har nya regler antagits för ökad transparens och öppenhet av skattebesked som lämnats till enskilda företag. I Sverige har vi en stolt tradition av transparens och öppenhet genom Skatterättsnämndens förhandsbeskedsinstitut. Vi har också en tradition att Skatteverket inte ska göra upp med enskilda bolag.

Skatterättsnämnden är en högt kvalificerad myndighet som lämnar förhandsbesked i skattefrågor. Nämndens beslut publiceras. I besluten har företagets namn tagits bort men sakförhållandena framgår så att alla vet hur lagen ska tolkas.

Tyvärr har EUs nya regler om transparens inte bara verkan mot länder som tidigare hängts ut, såsom Luxemburg, Nederländerna och Irland. I själva verket kommer de nya reglerna, med sina krav på att enskilda företags namn ska skickas runt till de andra 27 medlemsländerna, att innebära en stor risk att företagen vid gränsöverskridande transaktioner inte längre kommer att vända sig till Skatterättsnämnden för att få förhandsbesked.

Transparensen riskerar därför tyvärr att minska trots att ambitionen varit den motsatta. Det kan låta förmätet men EU borde valt den väl beprövade svenska modellen istället.

Ludvigsson har fel i fråga om att implementeringen av BEPS kommer att gynna Sverige som land eller för den delen svenska företag. De nya skattereglerna, som de allra största länderna i världen har bestämt, innebär nämligen att företagen i ökad utsträckning kommer att beskattas där försäljning sker. Mantrat i BEPS är att skatt ska betalas där verklig verksamhet bedrivs och vinsten genereras men tolkningen av dessa begrepp skiljer sig kraftigt åt mellan länderna.

Svenska företag har ofta huvudkontor i Sverige, sköter finansieringen från huvudkontoret, har varumärket i Sverige och står för de risker som uppstår i verksamheten. Nu kommer risker att fördelas ut och en större del av vinsten kommer att anses ha uppstått på de stora försäljningsmarknaderna. Det innebär något eller några tiotals miljarder mindre i bolagsskatt i Sverige och mer skatt i andra länder. Samtidigt kommer bolagens totala skatter att öka eftersom de stora länderna oftast har högre bolagsskatt än Sverige. Med andra ord – en riktigt dålig affär för Sverige.

I själva verket förs nu en debatt om att skatteparadis, utöver stora länder, kan komma att bli de stora vinnarna när företagen anpassar sig till det nya BEPS-regelverket. Företagen kommer att flytta verksamhet till dessa länder för att kunna påvisa att verklig verksamhet bedrivs där och att det inte är tal om rent konstlade upplägg eller s.k. brevlådeföretag. Med en ambitiös implementering av BEPS inom EU, som Ludvigsson förespråkar, ökar denna risk och dessutom riskerar företag i europeiska länder att förlora i konkurrenskraft gentemot företag i USA eftersom amerikanarna inte har för avsikt att implementera alla nya BEPS-regler.

Genom att flytta verksamhet från små länder som Sverige till länder med stora marknader kommer företagen att kunna dra av kostnader mot de vinster de nu kommer att tillskrivas i dessa länder. Då minskar verksamheten i Sverige och en ny slags erodering av skattebasen, ibland kallad Real-BEPS, kommer att göra sig gällande.

Slutligen förespråkar Ludvigsson att multinationella företag ska tvingas använda ett helt nytt vinstberäkningssystem. För ett bolag som står i begrepp att börja bedriva verksamhet i ett annat medlemsland än det egna uppstår därmed stora kostnader för att behöva byta till helt nya skatteregler. Koncernens vinst ska sedan fördelas mellan länderna enligt en nyckel där även försäljningssumman ska ingå. Det innebär en nackdel för svenska skatteintäkter enligt de konsekvensberäkningar som Kommissionen och andra genomfört.

Ludvigsson har dock rätt i att det finns många fördelar med en gemensam bolagsskattebas. Jag vill lyfta fram att en av de största fördelarna är att s.k. skattetrixande med internpriser upphör helt eftersom de blir irrelevanta. Dessutom skulle vinster och förluster för verksamhet i olika länder kvittas mot varandra. Om systemet blir frivilligt och om fördelningsnyckeln ändras så att försäljning inte längre ingår kan såväl svenska som europeiska bolag bli mer konkurrenskraftiga gentemot sina amerikanska eller asiatiska konkurrenter.

Krister Andersson, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv

LÄS OCKSÅ:

Slutreplik: För att minska skattetrixande krävs aktiv planering

Skattetrixandet måste minska