Mörkade industrins styrka vid krav av låga lönelyft
Per Hidsten. Pressbild
Per Hidsten. Pressbild
Sveriges största exportsektor skogsindustrierna har inget problem med den internationella konkurrensen. Detta faktum mörkade arbetsgivarna när de under onsdagen krävde en lång period av låga löneökningar för att stärka den konkurrensutsatta industrin.
Det är en mycket mörk bild av omvärlden som sju tunga representanter för arbetsgivarna målar upp. Bland dem finns Per Hidesten, vd vid Industriarbetsgivarna som är skogsindustrins representant i den kommande avtalsrörelsen.
De svenska konkurrensfördelarna på världsmarknaden med teknikförsprång och högkompetent arbetskraft är bortblåsta. Löneökningarna måste stanna långt under 1 procent, var budskapet.
”När vårt samhälle prövas har vi mindre råd med en hackande industrimotor”, hävdar Per Hidesten och hans sex vd-kolleger i olika arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv.
Men skogsindustrin, som gärna slår sig för brösten som Sveriges största och viktigaste exportsektor, har inga sådana problem. Tvärtom.
Bara någon dag innan utspelet publicerades ett par stort uppslagna artiklar i olika tidningar om optimismen i den förra krisbranschen. Affärstidningen Dagens Industri uppmärksammade att investeringar för 17 miljarder kronor görs i branschen.
”Svensk skogsindustri är i dag konkurrenskraftig”, sa Per Lundeen, vd Rottneros. ”Våra produkter är konkurrenskraftiga och intressanta, marknaden finns”, sa Per Lindberg, vd Billerud Korsnäs. ”Lönekostnaderna är inte lika avgörande för oss som i andra branscher”, konstaterade Karl-Henrik Sundström, vd för Stora Enso.
Facktidningen Skog & Industri kompletterade med att branschen skulle skapa mellan 11 000 och 25 000 nya jobb de kommande fem åren i sin värdekedja.
Inget av detta syns i arbetsgivarnas utspel. Inte heller att bilindustrin går mycket bra. Istället framhålls krisen gruv- och stålnäringarna där 1 200 arbetstillfällen försvunnit under senare år och liknande fakta.
Men Per Hidesten anser inte att arbetsgivarna mörkar delar av verkligheten.
– Nej, jag håller inte med om det.
– Skogsindustrin består av flera olika segment. Till exempel sågverken har haft enormt stora utmaningar under lång tid.
Hur seriös blir diskussionen om industrins konkurrenskraft om ni utelämnar de positiva faktorerna?
– Jag lyfter fram det som borde vara förutsättningarna i våra förhandlingar. Viktigast för oss är omvärlden.
– Svensk BNP och inflation är ointressanta för oss. Viktigt är producentpriser och produktivitet och jämförelser med arbetskraftskostnader i omvärlden.
– I detta sammanhang lyfts Finland fram som exempel på ett land där man dragit ner arbetskraftskostnaderna. Jag tycker inte att det är en svartmålning när vi beskriver verkligheten som den är.
Finland har flera år av ekonomisk kris och parterna har slutit ett krisavtal som ger under 0,5 procent löneökningar nästa år.
Men detta är inte nog för den borgerliga finländska regeringen, som hotar med tvångslagstiftning som slår mot förhandlingsrätten. Det har lett till konflikter och strejker på arbetsmarknaden.
Både IF Metalls och Unionens högsta ledning har reagerat kraftigt mot arbetsgivarnas budskap att Sverige borde gå samma väg som Finland och kallat argumentet osmakligt och provocerande.
– De får stå för sina kommentarer. Flera av våra medlemsföretag i Industriarbetsgivarna har anläggningar i Finland och dess industristruktur liknar väldigt mycket vår. Om de finländska lönerna höjs med 0,5 procent måste vi ta hänsyn till detta för att vara konkurrenskraftiga. Det är självklart att vi jämför oss med dem, säger Per Hidesten.
Vilken betydelse får ert hårt kritiserade utspel för resten av avtalsrörelsen?
– Det är väl bra att vi ger vår bild och är tydliga med var vi står. Det tror jag är bra för förhandlingarna.
LÄS OCKSÅ:
”Oerhört märkligt och provocerande”
