Tre fronter i den digitala kampen
Medieföretag ger sig på public service
Fem stora medieföretag har skapat en kommission som ska granska public service och som ska lägga förslag om hur public service ska fungera i framtiden.
Initiativtagarna till kommissionen anser att det är för lite debatt om public service med tanke på de förändringar som sker. Bland annat handlar det om att SVT:s och SR:s nätpubliceringar konkurrerar med affärsdrivande medier och gör det svårare för dem att ta betalt, säger Gunnar Strömblad, ordförande för Public service-kommissionen som har fem ledamöter.
Bakom Public service-kommissionen står Bonnier, Schibsted Sverige, Mittmedia, Bauer Media Group och Tidningsutgivarna. Kommissionens arbete ska genomföras med hjälp av pr-byrån Paus Åberg till en kostnad av 1,6 miljoner kronor.
Kommissionen har fått kritik. Den går bland annat ut på att kommissionen företräder mediedirektörernas intresse, att den inte är oberoende och att det redan är bestämt att den ska föreslå försämringar av public service.
– Vi har fått ett fritt uppdrag. Vi i kommissionen skulle inte sätta oss i den om det var bestämt i förväg vad vi ska komma fram till, säger kommissionens ordförande Gunnar Strömblad.
Helena Giertta, chefredaktör för fackförbundstidningen Journalisten, tycker att kommissionen ska läggas ner:
– Framför allt för att den inte är oberoende. Dessutom är det fånigt att de riktar in sig på public service. De borde fokusera på att hitta affärsmodeller för att tjäna pengar på nätet och för att Google och Facebook ska delta och betala för journalistik i Sverige, säger hon.
Facket vill skapa ett tillfälligt stöd för journalistjobben
Journalisternas fackförbund vill sätta stopp för uppsägningarna av journalister genom ett omställningsstöd – i väntan på att pressen hittar nya finansieringsvägar.
– Vi vill skydda de redaktionella strukturerna. På sikt måste en fri och oberoende press klara sig utan bidrag, säger Jonas Nordling, ordförande för Svenska journalistförbundet (SJF).
För tre år sedan föreslog fackets ett nytt och tillfälligt presstöd och fackordföranden säger att många jobb hade kunnat räddas med det. Men stödet skulle vara dyrare än dagens presstöd.
Jonas Nordling tror fortfarande att det skulle vara ekonomiskt möjligt att finansiera ett tillfälligt stöd. Han pekar på att en mycket stor del av hushållens medie-utgifter går till avgifter för mobiltelefon och bredband. Och han tänker sig att punktskatter på detta är en möjlighet.
Facket har ingen konkret uppfattning hur de nya affärsmodellerna för pressen ska se ut – förutom att finansieringen inte får skada trovärdigheten.
– Egentligen spelar det ingen roll varifrån pengarna kommer – bara de är lagliga och inte skadar integriteten, säger Jonas Nordling.
Staten utreder mediestöd
• Regeringens medieutredning undersöker behovet av statligt stöd och ska föreslå ett nytt mediestöd.
• Utgångspunkten för utredningen är att mediepolitiken ska bidra till att medborgarna kan vara demokratiskt delaktiga. Oberoende medier, som granskar politisk maktutövning, är en del av en väl fungerande demokrati.
• Utredningen leds av Anette Novak, som är vd för Interactive Institute Swedish ICT och satt tidigare i styrelsen för Sveriges Radio. Tidigare har hon haft chefsjobb på Stockholm City och på en lokaltidning.
• Nyligen har utredaren presenterat ett delbetänkande som är en analys av mediernas situation idag. Där finns både ”medieborgarna”, som är mer aktiva för att hitta material, och en beskrivning av mediernas förändrade roll och hoten mot yttrandefriheten.
• Utredningen ska vara klar 30 april 2016.
LÄS OCKSÅ:
Lena Hennel: SD:s hållning mer hat än kärlek
Pengarna från LO:s försäljning av Aftonbladet ledde inte till något nytt
Debatt: Socialbidragsnivåer gör att erfarna frilansare slutar
Kommunikatören ska fylla tomrummet
Sparpaket och slakt på skånska redaktioner
