Medieorättvisan ökar
Utvecklingen inom journalistiken riskerar att bidra till större klyftor och göra att fackets medlemmar tappar inflytande i samhället. Arbetarrörelsen har därför ett ansvar för mediernas utveckling.
Nästa 1 maj – tågar arbetarrörelsen för mer demokratisk medietillgång då?
Det anser Gunnar Nygren, professor i Journalistik vid Södertörns högskola. Han ser samma utveckling inom journalistiken som Arbetet beskrivit i denna artikelserie – utarmning av medierna i landsorten och hårda neddragningar på storstadstidningarna.
Gunnar Nygren pekar också på att journalister som har otrygga anställningar är mindre självständiga.
– De har en svagare ställning på redaktionerna och vill vara mer följsamma och göra ett så gott jobb som möjligt.
Han hänvisar till en undersökning som visar att journalister med otrygg anställning har mindre möjlighet att påverka sitt arbete, mindre möjlighet att välja vinkel och svårare att ta egna initiativ.
Gunnar Nygren tycker att det att det är lätt att bli dyster inför framtiden, men han säger:
– Allt var inte bättre förr. På 50-talet var den politiska kopplingen stark och tidningarna tog partipolitiska hänsyn.
Han säger att den nya tekniken gör det möjligt att utforma journalistik efter vars och ens speciella intresse och att det finns en tendens till att bara beskriva en del av utvecklingen.
– Jag kan vara orolig för att det skapas större klyftor och att stora grupper ställs utanför medierna och till det bidrar fragmentariseringen och individualiseringen av journalistiken.
När dessutom dagstidningar drar ner på personal blir effekten enligt honom att samhället dras isär och att det skapas olika bilder av verkligheten.
Som exempel på olika verklighetsbilder tar han främlingsfientliga nätsajter som har sin egen syn på verkligheten. Och det finns skillnader mellan stad och land, där verkligheten i Stockholm är en annan än i exempelvis Jämtland. Redan i dag präglas många nationella debatter av ett Stockholmsperspektiv, vilket öppnar för missnöjespartier, eftersom folk utanför Stockholm inte känner igen sig.
– Klass och etnicitet har stor betydelse. Allt fler i arbetarklassen och människor med bakgrund i andra länder riskerar att hamna utanför mediebevakningen. Och de tar i mindre utsträckning del av media.
Men utvecklingen är inte förutbestämd. Gunnar Nygren säger att den går att påverka. Han säger att medierna har haft och kan ha en annan funktion. De kan skapa mötesplatser och ge folk möjlighet att upptäcka det som man inte visste att man var intresserad av.
– Arbetarrörelsen har ett stort ansvar för medieutvecklingen. Problemet är att arbetarrörelsen inte har någon medveten mediepolitik. Det viktiga är att sätta i gång en diskussion om mediepolitik, eftersom medierna kan ge större möjlighet att påverka och överbrygga klyftorna i samhället.
Det finns en pågående statlig medie-utredning. Gunnar Nygren vill inte säga något konkret om den förutom att han tycker att det behövs samhällsstöd till journalistiken och att han tycker att stödet ska vara plattformsneutralt – att det ska rikta sig till alla slags medier; tidningar, nätsajter, radio och TV.
Han tror dock inte att det statliga stödet till tidningar kommer att kunna öka. Han tänker sig att det gäller att hitta en kombination av de inkomstkällor som annonsörer, läsare och det statliga stödet ger för framtidens medier.
– Jag tror dessutom att det är viktigt med stark public service för den håller samman samhället och skapar referensramar och mötesplatser.
”LO behöver en samlad syn på jämlikhet och medier”
Idag har LO ingen samlad syn på medier men LO-kongressen nästa år kan ta ställning i frågan. Nu diskuterar LO-ledningen mediefrågor som en del av diskussionen om jämlikhet och demokrati.
– Ett stort problem är tillgängligheten. För oss är det betydelsefullt att LO-medlemmar och de som står utanför arbetsmarknaden får ordentlig tillgång till medier. Det är viktigt ur jämlikhetssynpunkt.
– Vi vill utjämna skillnaderna i medievanor. Kunskap ger makt, säger Tobias Baudin, LO:s förste vice ordförande.
Den utveckling han ser är att färre har tillgång till bred och allmän journalistik och att allt fler hämtar information och verklighetsbeskrivningar från sociala medier.
– Sociala medier utvecklas mycket snabbt och jag tror inte att förmågan till källkritik hänger med. Man kan inte vara säker på att allt på sociala medier stämmer.
Han tror att LO kommer behöva en mer samlad syn på jämlikhet och då även på medier. Närmast på agendan för LO står nu att bjuda in kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke för att diskutera mediepolitik.
FOTNOT: Med public service menas medier i allmänhetens tjänst – i Sverige är det SVT, UR och Sveriges Radio.
LÄS OCKSÅ:
Tre fronter i den digitala kampen
Lena Hennel: SD:s hållning mer hat än kärlek
Pengarna från LO:s försäljning av Aftonbladet ledde inte till något nytt
Debatt: Socialbidragsnivåer gör att erfarna frilansare slutar
Kommunikatören ska fylla tomrummet
Sparpaket och slakt på skånska redaktioner
