Hatet är inte så stort som det ger sken av

”Den oretuscherade bilden”. Med de orden marknadsför sig sajten Avpixlat som står Sverigedemokraterna nära. Läsaren utlovas nyheter och opinion, en ”Sverigevänlig alternativjournalistik”.

En helt vanlig dag när övriga medier rapporterar om att Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är på besök i Sverige, att den republikanske presidentkandidaten Donald Trump varit i farten igen och om EU-samtal angående den stora flyktingvågen så lyfter Avpixlat fram artiklar som ”Nytt trick bland asylsökande för tilltvinga sig lyxhotellrum” och ”Det svenska debattklimatet föder extremister och mördare”. Osignerade artiklar som läsaren uppmuntras skriva ut som flygblad, dela ut i brevlådor eller sätta upp som anslag.
– Det är en annan värld, konstaterar Hampus Brynolf, kommunikationskonsult och expert på digitala medier.

Ibland, som ett experiment, väljer han att träda in i den världen och låta sig matas av främlingsfientligt och nationalistiskt material som är kärnan på Avpixlat och liknande sajter.
– Det är en parallell beskrivning som existerar där. Om man bara konsumerar den typen av innehåll så framträder en bild som är fruktansvärd, säger Hampus Brynolf.

Den världen är vardag för en stor del av dem som är flitiga besökare på det som brukar gå under namnet hatsajter, ett uttryck som tidningen Journalistens chefredaktör Helena Giertta har definierat som ”propagandistiska, nedsättande och hatfulla mot alla som inte delar dess egen uppfattning”.

En del talar för att den här typen av digitala fora har vuxit sig starka även om osäkerheten är stor. Den 4 november inledde SVT:s Aktuellt ett inslag om just Avpixlat med att sajten är ”en av Sveriges hundra mest besökta”.

Som grund för den siffran använde SVT webbanalysinstrumentet Alexa, som rankar olika sajters popularitet. SD-politiker använder sig också gärna av Alexas rankning för att visa hur stor sajten är.

I själva verket är det ett omstritt instrument för att mäta genomslag, eftersom det är svårt att jämföra resultat. Alexa bygger på att man installerat deras mätverktyg på den egna sajten, vilket Avpixlat gjort. Annars mäter Alexa endast trafiken från läsare som installerat ett särskilt tillägg i den egna webbläsaren.

Enligt Avpixlats redaktion har man i snitt 250 000 unika besökare i veckan, i ett mejl till Arbetet uppger man att det senaste veckan legat på 360 000. Liksom många andra använder Avpixlat Google Analytics för att analysera den egna trafiken.

”Den varierar en del beroende på vilka frågor och händelser som är heta i det offentliga samtalet. Det är svårt att säga vad som ska betraktas som en representativ snittvecka eftersom vi hela tiden i det längre perspektivet visat en uppåtgående trend”, skriver man i mejlet.
– Det går inte att verifiera. Men min bedömning är att siffrorna de själva redovisar är korrekta, säger Hampus Brynolf.

Det är ungefär lika många som Helsingborgs Dagblad har på nätet.

De flesta dagstidningar, däribland till exempel HD, är med på KIA-index som Sveriges annonsörer ligger bakom. Där finns inte Avpixlat med.

”Vi har diskuterat att ansluta oss till KIA-index men har hittills inte gjort det, delvis beroende på att det främst är en åtgärd för att attrahera annonsörer och för vår del är inte det stora problemet våra besökssiffror utan den rädsla som finns bland företagare att det ska skada deras varumärke om de hängs ut av er i vänsterliberala media för att de annonserar på en ”högerextrem hatsajt”.” skriver Avpixlat i mejlet som är undertecknat redaktionen. Den ansvarige utgivaren heter emellertid Mats Dagerlind.

Brit Stakston, mediestrateg och tidigare ledamot i det statliga Digitaliseringsrådet, anser dock att sådana här siffror inte ger hela bilden. I stället varnar hon för att dra för dramatiska slutsatser utifrån mätningar.
– Att läsa de här sajterna är inte synonymt med att man delar dess åsikter. Siffrorna säger ingenting om hur man använder, eller tolkar, dem.

Något som illustreras av uppgifter som Avpixlat redovisar på sin sajt. Med bara en timmes fördröjning går det där att följa vilka myndigheter och medier som besöker sidan. Under en förmiddag förra veckan var Rikspolisstyrelsen vid flera tillfällen inne på Avpixlat. Försvarsmakten, Kriminalvården, Skatteverket och Patent- och registreringsverket likaså. Bland de medier som loggats fanns, bland andra, Sveriges Radio, SVT, Nya Wermlandstidningen och Göteborgsposten.

Närmare sanningen om besökarna som också sympatiserar med innehållet kommer man, enligt de digitala experter som Arbetet har talat med, om man tittar på hur aktiv läsaren är.

En Novusundersökning från september visar till exempel att bara tre av drygt tusen tillfrågade uppger att de brukar dela artiklar från Avpixlat. Det finns alltså en liten kärna aktiva, men den är i gengäld desto aktivare. Brit Stakston talar om en ”medielogik” där man agerar samlat.
– Problemet med hatsajter är att aktiviteten runt dem – delningar, kommentarer och så vidare – ofta görs av samma individer. Och att antalet unika individer inte analyseras. I den här typen av digital opinionsbildning måste man vara mycket medveten om den duplicerande effekten som de här individerna arbetar med.

Hon har granskat ”hatstormar” hon själv utsatts för,  där hundratals ”personer” egentligen visat sig vara ett tiotal. Hampus Brynolf gör en liknande analys.
– De som är konsumenter av Avpixlat ser det som en politisk handling att både läsa innehållet och dela det till skillnad från någon som läser Helsingborgs Dagblad.

Hampus Brynolf talar om en ”ekokammare” –en politiskt färgad nyhetsrapportering som bara bekräftar den egna uppfattningen.
– Sverigedemokraterna och dem närstående försöker skapa en egen komplett digital verklighet där du kan konsumera enbart det innehåll som delar deras världsuppfattning i alla avseenden, säger han.

Hampus Brynolf tycker sig emellertid se en tendens att de uppfattningar som förs fram på Avpixlat och dess syskonsajter är på väg att sprida sig.

Sverigedemokraterna har digital draghjälp, menar författaren och pressekreteraren på Kommunal, Kawa Zolfagary.

– Deras kanaler där du hittar de mest engagerade partisympatisörerna ligger ljusår före alla andra när det gäller aktiviteter. Men deras uppfattningar börjar nu sippra in i etablerade medier. Tankar som var bannlysta för två, tre år sedan börjar nu leta sig in på andra ställen, framför allt på ledarsidor.

Som ett exempel tar han upp att Jan Sjunnesson, då chefredaktör för SD:s Samtiden, inför valet fick kommentera den politiska utvecklingen i SVT.  Mediestrategen Brit Stakston varnar däremot för att dra för stora växlar när det gäller de så kallade hatsajternas inflytande.

– Det är djupt olyckligt att redan i dag ge upp och se det som en sanning. De allra flesta tycker fortfarande att livet är ganska okej och vill lära mer, medan hatlogiken styrs av att inte vilja lyssna på någon annan. Och vi gör demokratin en otjänst om vi ger en bild av att nätet domineras av de här perspektiven.

LÄS OCKSÅ:

Lena Hennel: SD:s hållning mer hat än kärlek

Nya tider för fackpress

Pengarna från LO:s försäljning av Aftonbladet ledde inte till något nytt

Debatt: Socialbidragsnivåer gör att erfarna frilansare slutar

Kommunikatören ska fylla tomrummet

Sparpaket och slakt på skånska redaktioner

Så tycker arbetsplatser inom LO om tidningsdöden

Småorter hamnar i medieskugga

Vem ska bevaka demokratin?

Sandra Lund: Snart kommer sug efter lite filtrering