”Omställningen går allt snabbare”

Omställningen till mer automatiserad produktion ska stärka sysselsättningen, inte hota jobben, säger näringsminister Mikael Damberg (S). – Jag är mer rädd för gammal teknik är för ny. Om inte produktionen auto­matiseras kommer den att ske i något annat land.

På Arbetet.se beskriver näringsminister Mikael Damberg i en debattartikel regeringens strategi för en nyindustrialisering. Han vill förändra dagens allmänna inställning till industrisektorn från något som är lite gammalmodigt till något som hör hemma i finrummet.

En central roll i nyindustrialiseringen spelar digitaliseringen av industrin. Tyskland är förebilden. Där satsar regeringen varje år ett par miljarder kronor på denna omställning och industrin bortåt 400 miljarder (!).  Digitaliserade fabriker kan med samma personalstyrka som tidigare producera tiofalt mer och skräddarsy produkten till varje enskild kunds behov och ändå hålla ungefär samma pris som vid dagens massproduktion.

Men denna gigantiska omställning, som Mikael Damberg även önskar ska skölja in över Sverige, är inget hot mot den totala sysselsättningen i samhället, hävdar han.
– Nej. Vi ser en växande världsmarknad. Allt fler människor lämnar fattigdom och går in i medelklassen. De efterfrågar produkter och tjänster som vi kan producera i Sverige.
– Om vi är duktiga kan vi ta marknadsandelar och få en växande industri.

Mikael Damberg påminner om att det redan i dag pågår en ständigt fortgående omställning i arbetslivet. Varje år försvinner 400 000 gamla jobb, men det skapas ännu fler nya arbetstillfällen.
– Analysen bakom nyindustrialiseringen är att omställningen kommer att gå ännu snabbare i framtiden. De länder och företag som klarar av den blir morgondagens vinnare.

Enligt en internationell bedömning är förutsättningarna i Sverige goda. Vi har platta organisationer med kort väg från beslut till handling, vi har stor IT-vana, en redan stark industri och stor erfarenhet av omställningar.

I Tyskland kallar man sin strategi Industri 4.0. Det syftar på att digitaliseringen och automatiseringen är den fjärde industrirevolutionen. Den första var ångmaskinen, den andra elektriciteten och den tredje datorns och robotarnas intåg. Förändringen leder också till att jobben i industrin ändrar karaktär.
– Sverige är ett av få länder som klarar av en mycket komplicerad produktion. Volvos modell XC90 består av 100 000 delar från 100 olika länder, men bara en handfull länder klarar själva byggandet av en så pass avancerad bil.

Innan årsskiftet ska regeringen fatta beslut om sin strategi för nyindustrialisering av Sverige. Förarbetet avslutas med en hearing och utfrågning den 1 december. När regeringen har strategin på plats kommer den att ta fram åtgärdsprogram. I ett första steg har bland annat Vinnova fått 22 miljoner kronor för att arbeta med dessa frågor. Det inkluderar kartläggning, förslag på åtgärder och handlingsplan.

Huruvida det blir någon miljardsatsning à la den tyska regeringens modell är oklart. Ministern låter det vara osagt om nya pengar ska tillföras i budgeten till stöd för nyindustrialiseringen eller om andra medel omdisponeras.

Näringsministern framhåller att flera av den rödgröna regeringens satsningar redan i dag står i samklang med satsningen på nyindustrialisering. Han framhåller utbildningsområdet.
– I den senaste budgeten gör vi en miljardsatsning på utbildning. Det har vi synkat i regeringen.

– När vi satsar på fler utbildningsplatser inom högskolan och tar fram 6 000 nya platser på yrkeshögskolan så stämmer det med samtalen med industrin. Detta behövs för att klara dess kompetensförsörjning.
– För mig är det viktigt att den här strategin påverkar helheten i regeringens politik och våra prioriteringar. Sedan kan det behövas extra satsningar på vissa områden, men det ser vi först nästa år.

LÄS OCKSÅ:

Chipsen tar över fabriksproduktionen

Debatt: Nyindustrialisera Sverige