Lars Ernsäter, LO-ekonom. Foto: Leif R Jansson/TT Bild: Leif R Jansson/TT

Återhämtningen i svensk ekonomi kommer att ta ytterligare fart, delvis som ett resultat av flyktingkrisen och det höga antalet asylsökande. Det hävdar LO-ekonomerna i sin nya prognos, där de räknar med BNP-tillväxt på dryga tre procent tre år i rad.  

– På kort sikt har flyktingströmmen en entydigt positiv effekt på svensk ekonomi genom starkare efterfrågan som leder till högre tillväxt. Framförallt genom att den offentliga konsumtionen ökar snabbare. Det rör sig om en ytterligare tillväxtökning på uppemot en halv procentenhet nästa år, säger LO-ekonomen Lars Ernsäter.

Asylinvandringens inverkan på de offentliga finanser har fått stor uppmärksamhet i debatten. Men LO-ekonomerna tonar ned den statsfinansiella dramatiken och framhåller att statsskulden är låg och underskotten är relativt små.
– Flyktingmottagande är ett nationellt åtagande och därför något som staten ska ta det finansiella ansvaret för. Det som pågår är av exceptionell och tillfällig natur, även om det kan pågå under en utdragen tid, men det bör hanteras genom att låta statens sparande försämras, inte med permanenta besparingar på välfärden, säger Lars Ernsäter.

Han hävdar att det även går att klara utgiftstaken med hjälp av tekniska manövrar, exempelvis genom att tidigarelägga utgifter.

I prognosen räknar LO-ekonomerna med stadigt stigande sysselsättning på arbetsmarknaden. År 2016 och 2017 handlar det om 70 000 fler sysselsatta årligen. Men arbetslösheten väntas bara minska i mycket måttlig takt framöver och uppgå till 7 procent om två år. Enligt LO-ekonomerna kommer det krävs en mer effektiv och ambitiös arbetsmarknadspolitik när arbetskraften utökas med många personer som inte är födda i Sverige.
– Politiken måste möta den snabbt ökande befolkningen genom stora satsningar på subventionerade anställningar och förmedlingsinsatser. Det kan också krävas att vi accepterar tillfälliga lösningar som beredskapsjobb och andra insatser, säger Lars Ernsäter.

Han hävdar att flyktingkrisen inte nödvändigtvis äventyrar regeringens målsättning om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, eftersom länder som Tyskland och Österrike med låg arbetslöshet också tar ett stort ansvar.

LÄS OCKSÅ:

Ledare: Flyktingkostnader – en ekonomisk injektion