Hårda bud för recessionens Grekland

Recessionen har åter slagit klorna i Grekland efter ett år präglat av politisk turbulens, bankkris och hot om utträde ur eurozonen. Samtidigt pressar långivarna på för mer åtstramningar.

Slopade skattelättnader för hundratusentals bönder är en het fråga, som parlamentet i Aten tar ställning till på torsdagen. Andra åtstramningskrav som är aktuella är en omstridd momshöjning för privatskolor, försämrade pensionsvillkor och punktskatter på bilar.

Om euroländernas reformkrav inte uppfylls hotar inställda utbetalningar av nödlån till det konkursmässiga landet.

På vissa punkter har Greklands koalitionsregering begärt och fått anstånd i form av klartecken för att byta ut en impopulär åtstramning mot en annan åtgärd som har samma budgeteffekt.

– Detta är frågor vi måste hantera, sade EU-kommissionären Pierre Moscovici under ett besök i Aten i veckan.

Om Grekland kan anses ha eller är på väg att uppfylla alla reformkrav från långivarna ska diskuteras av euroländernas finansministrar i Bryssel på måndag. Svaret på frågan är direkt avgörande för nästa delutbetalning av nödlån.

Den kanske hetaste frågan som ännu måste avgöras hänger ihop med alla problemlån. De krisande grekiska bankerna, som beräknas behöva 14,4 miljarder euro i kapitaltillskott för att överleva, kan med gällande lagstiftning inte lösa ut problemlånen då lagen ger ett skydd mot utmätning om det handlar om så kallade primärbostäder som tillhör hushåll med begränsade inkomster.

Långivarna vill att fler ska kunna vräkas, så att bankerna får tillbaka mer av sina problemlån. Men Greklands premiärminister, vänsterledaren Alexis Tsipras, har ännu inte gett upp om att ha kvar ett i princip oförändrat skydd.

Joakim Goksör/TT