Så vill brittiska "Gudfadern" minska klyftorna

Foto: Erik Larsson

Många är kritiska till de växande globala inkomstskillnaderna, men få säger vad de vill göra åt dem. Den brittiska nationalekonomen Tony Atkinson presenterade därför på måndagen en lista med 15 förslag som ska minska gapet mellan fattiga och rika i världen. Förslag som inte är helt okontroversiella.

– Intressant och provocerande, var Kerstin Ekholm, statssekreterare på finansdepartementet, omdöme om förslagen, som lades fram på ett välbesökt seminarium i seminarium i Stockholm.

– Man måste nog vara en så erkänd ekonom som Atkinson för att kunna skriva en sådan här bok. Andra hade möts av kraftig kritik från det akademiska etablissemanget.

Boken hon syftar på heter ”Inequality: What Can Be Done?” som presenterades på seminariet, som anordnades av LO och Arena Idé.

Och etablerad är han, Tony Atkinson.

Den franska kändisekonomen Thomas Piketty kallar honom för jämlikhetsforskningens gudfader. Tony Atkinson är professor vid Nuffield College vid universitetet i Oxford och på London School of Economics, och i sin bok presenterar han 15 förslag som ska minska den ekonomiska klyftan mellan fattiga och rika.

Förslagen kommer i en tid då inkomstskillnaderna i Sverige ökar mest i OECD, och president Obama, påven Franciskus och IMF-chefen Christine Lagarde och många flera larmar om att de växande inkomstskillnaderna är skadliga.

– Men vad de inte sagt är vad de vill göra åt det, säger Tony Atkinson.

– Om våra politiska ledare menar allvar med att göra nåt åt ojämlikheten måste de stiga ur sin bekvämlighetszon… men en sak har de faktiskt gjort. De vill investera i utbildning, och det stöder jag helt och hållet – men det är bara en del av lösningen.

Utbildning är en punkt som han framhåller. En annan är förändringar av skattesystemet och utbyggnad av välfärden.

– Jag vill se ett barnbidrag på EU-nivå, säger han.

Atkinsons förslag är att alla EU-länder ska införa relativt hög lägstanivå för barnbidrag som är kopplat till medelinkomsten i landet.

Förutom att det bidrar till att barnfattigdomen minskar och att skillnaderna utjämnas, så har förslaget, enligt honom själv, också fördelen att EU visar att de vill göra nåt för att komma åt en ökad fattigdomsproblematik inom unionen. Atkinson vill även införa en medborgarlön.

Han anser att ekonomer varit för fokuserade på arbetskraften. Diskussionerna har handlat mer om de som arbetar, än om vilka investeringar som måste göras för att skapa nya jobb. Just vad det investeras i är också viktigt för klyftan mellan fattiga och rika.

Just nu investerar företag i drönare som smidigt ska kunna leverera paket från dörr till dörr. På så vis slipper företagen betala för arbetskraften, men frågan är vem som tar hand om vinsterna.

Ett annat exempel Atkinson nämner är touchskärmarna som utvecklades av forskare i Frankrike, Tyskland och Storbritannien med bland annat statliga forskningspengar.

– Men vart går vinsterna? Samma fråga kan ställas om de bolag som utvecklar förarlösa bilar nu, en teknik som först utvecklades av USA:s militär och i ett forskningsprojekt i EU. Så varför valde EU att investera i det istället för att bygga tak över huvudet för hemlösa?

I Sverige ökar gapet mellan fattiga och rika, och har gjort det relativt snabbt från och med 2004.

Delvis hänger det ihop med en internationell trend, men inhemska politiska beslut – som förändringar av a-kassa, ändringar i skattesystem och skolpengar – har enligt LO-ekonomen Ola Pettersson också ökat klyftan.

Kerstin Ekholm, statssekreterare åt finansminister Magdalena Andersson, säger att mycket av de som Atkinson föreslår redan i dag genomförts i Sverige.

– Vi har till exempel ett mål om att minska arbetslösheten, den ska bli lägst i EU. Socialförsäkringar och barnbidrag har vi också och trots att skillnaderna ökar så har vi låga inkomstskillnader jämfört med andra länder.

– Men flera av de reformer som du föreslår skulle inte kunna genomföras, de skulle föras oss tillbaka till 1970-talet. Då var visserligen inkomstskillnaderna lägre, men det var mycket konflikter på arbetsmarknaden, säger Kerstin Ekholm.

MER LÄSNING: ”En Dumbledore för vår tid”