"En röst för stabilitet – präglad av rädsla"
En AKP-sympatisör håller upp ett porträtt av president Erdogan. Foto: AP/Hussein Malla
Turkiets regerande parti AKP vann en överraskande storseger i söndagens nyval, något som stärker president Recep Tayyip Erdogans grepp om landet.
– Det här är en röst för stabilitet, präglad av rädsla för vad som hade kunnat ske om man inte lyckats bilda regering, säger Paul Levin på Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
AKP fick drygt 49 procent av rösterna i det turkiska valet, vilket ger egen majoritet i parlamentet med 316 platser av 550 möjliga (när 99 procent av rösterna var räknade).
Någon kvalificerad majoritet – som krävs för att kunna skriva om författningen – får AKP visserligen inte, men resultatet löser det politiska dödläge som uppstod efter valet i juni i år.
– Nationen har röstat för stabilitet. Låt oss enas, förbrödras och tillsammans utgöra Turkiet, sade president Erdogan på måndagen, enligt Reuters.
Resultatet är en framgång för presidenten, vars ambitioner att samla allt mer makt i sin hand väckt kritik från omvärlden.
– Erdogan fick inte de 400 mandat som han bett om, men har ändå kommit närmare att kunna ändra grundlagen. Den uttalade ambitionen är att skapa ett system där presidenten får betydligt större makt än i dag – något som många bedömare i omvärlden menar vore ytterst problematiskt eftersom Turkiet är en centraliserad enhetsstat där det inte finns någon tradition av maktdelning, säger Paul Levin till Arbetet Global.
Kampanjen har varit våldsam och präglats av regeringens återupptagna offensiv mot den kurdiska PKK-gerillan, liksom attacker mot oppositionella och journalister. Den 10 oktober exploderade två sprängladdningar i en fredsdemonstration som arrangerades av de fackliga centralorganisationerna Kesk och Disk tillsammans med det prokurdiska vänsterpartiet HDP. Minst 102 människor dödades och 400 skadades i attentatet.
LÄS MER: GENERALSTREJK I REAKTION MOT BOMBDÅDET
– Vi har tvingats utstå alla tänkbara svårigheter och påtryckningar under kampanjen. De senaste fem månaderna har fler än 500 medlemmar i vårt parti gripits, säger Figen Yuksekdag, ledare för HDP, som backade i valet och nu ser ut att bara precis klara sig över 10-procentsspärren.
Figen Yuksekdag. Foto: AP
Bland annat tycks HDP ha förlorat väljare till regeringspartiet AKP.
– Det är ett direkt resultat av Erdogans medvetna polarisering av landet, säger Yuksekdag, som är ett av två språkrör för partiet.
Paul Levin vid Stockholms universitet bekräftar att kampanjen varit polariserad, men vill inte entydigt lägga skulden på regeringssidan.
– AKP har helt klart bedrivit en väldigt aggressiv och hårdhänt linje mot kurderna. HDP:s huvudkontor har utsatts för över hundra attacker av folkmassor – ofta i samband med AKP-demonstrationer – och det har varit en väldigt aggressiv retorik, där HDP kallats ”terrorister”, säger han.
– Men samtidigt tror jag att det nog också kommer vara en del debatter inom den kurdiska rörelsen om vem som bär skulden för det här resultatet. Det är många som menar att PKK:s beslut att återuppta den väpnade kampen har skadat HDP, säger Levin.
Inom oppositionen höll det republikanska CHP i stort ställningarna, med dryga 25 procent av rösterna, medan det högernationalistiska MHP tappade stort och fick knappt 12 procent.
Prokurdiska HDP får omkring 10,7 procent, strax över parlamentsgränsen på 10 procent.
Hur situationen i detta viktiga land nu kommer att utvecklas är osäkert.
– Mycket hänger på hur de olika politiska krafterna väljer att tolka det här resultatet. Regeringspartiet AKP kan tolka detta som att den hårdhänta, nationalistiska politik som man drivit är framgångsrik och har stöd bland befolkningen och därför fortsätta på samma väg. Eller så kan man se det som att folket röstat för stabilitet, och bestämma sig för att erbjuda det, säger Levin.
—
