10 grupper som kan kräva lite mer i lön
Avtal 2016. Regeringens lärarmiljarder orsakar fackligt muller inför avtalsrörelsen. Dessutom kräver Kommunal en extra satsning på undersköterskorna. Utvecklingen har fått experter att varna för politisk inblandning och att det kan komma kompensationskrav från andra grupper. Arbetet listar tio yrkesgrupper som med olika argument kan hävda att de är felavlönade.
1. Taxichaufförer
Genomsnittlig månadslön, 2014: 21 400 kronor. (Grundlön 21200:-)
För: I avregleringens spår har yrket kommit att bli ett av Sveriges sämst betalda jobb. Endast underträffat av bärplockare och kafébiträden. Många inom branschen hävdar dessutom att SCB:s lönestatistik på området påtagligt överskattar det verkliga löneläget. Chaufförerna måste jobba massor med övertid för att komma upp till en rimlig månadsinkomst, vilket kan äventyra trafiksäkerheten.
Emot: Taximarknaden är kraftigt överetablerad och många förare är egenföretagare, vilket innebär att förutsikterna för att driva igenom påtagliga lönehöjningar är små.
2. Barnskötare
Genomsnittlig månadslön, 2014: 21 500 kronor. (Grundlön 21 400:-)
För: Bland de stora offentliganställda yrkesgrupperna är detta den sämst betalda. Att det låga löneläget delvis beror på att omsorg av samhällets minsta inte värderas särskilt högt råder det knappast några tvivel om.
Emot: Trots att flera samhällstrender, såsom stora barnkullar och nya politiska krav på ökad personaltäthet inom barnomsorgen, borde tala till gruppens fördel, så är konkurrensen om barnskötarjobben mycket hård idag och framgent. Anledningen är att kommunerna i första hand efterfrågar förskollärare.
3. Tvätterianställda
Genomsnittlig månadslön, 2014: 22 500 kronor (maskinoperatör, tvätteri, blekning). (Grundlön 22 100:-)
För: Maskinoperatörer på tvätterier tjänar flera tusenlappar mindre än maskinoperatörer inom andra delar av industrin. Att branschen – i kontrast till övriga industrigrenar – domineras av kvinnor medför att könsmässigt grundad lönediskriminering framstår som en inte alltför långsökt slutledning.
Emot: Tvätterinäringen har länge legat efter lönemässigt, och avståndet till andra industriarbetargrupper har växt under de senaste tio åren av industriavtalseran.
4. Kockar
Genomsnittlig månadslön, 2014: 24 000 kronor. (Grundlön 23 300:-)
För: Kockar och kallskänkor har den lägsta genomsnittliga månadslönen bland alla yrken som kräver särskild yrkesexamen. Restaurangbranschens starka tillväxt och det växande intresset för mat och dryck medför att kockutbildade väntas möta en stark arbetsmarknad framöver. Många väljer också att lämna yrket i förtid, samtidigt som arbetsgivarna föredrar kockar med erfarenhet och specialkunskaper. Faktorer som borde bädda för stark löneutveckling.
Emot: Kockar och kallskänkor sliter i en notorisk låglönebransch, där många arbetsplatser saknar kollektivavtal.
5. Undersköterskor
Genomsnittlig månadslön, 2014: 25 400 kronor (hemtjänst och äldreboende). (Grundlön 22 800:-)
För: En växande och åldrande befolkning tvingar kommuner och landsting att utöka sina verksamheter och rekrytera mer personal. Något som medför ökade behov av undersköterskor. Samtidigt väntas stora pensionsavgångar. Sammantaget innebär det att den kvinnodominerade yrkesgruppen för första gången på länge har marknadskrafterna på sina sida.
Emot: Har inte fått samma politiska understöd som lärarna, trots allt tal om satsningar på vården.
6. Förskollärare
Genomsnittlig månadslön, 2014: 26 900 kronor. (Grundlön 26 900:-)
För: Bland de renodlade akademikeryrkena har förskollärarna ett av de absolut lägsta lönelägena. Genomsnittslönen ligger elva tusenlappar i månaden under den genomsnittliga lönen för personer med tre-årig högskoleutbildning. Att hävda att förskollärarlönerna är ett uttryck för värdediskriminering borde inte vara så svårt. Dessutom talar marknadskrafterna till gruppens fördel. Stora barnkullar tvingar kommuner att bygga ut barnomsorgen. Regeringen planerar att införa riktmärken för barngruppernas storlek. Dessutom vill allt fler kommuner anställa förskollärare, istället för barnskötare.
Emot: Debatten om PISA-resultaten och skolans förstatligande har gjort att förskolan hamnat i skuggan av det politiska strålkastarljuset.
7. Lärare
Genomsnittlig månadslön, 2014: 29 200 kronor (grundskollärare). (Grundlön 29 200:-)
För: Ingen överraskning. Fallande skolresultat och läraryrkets låga status har fått både lärarfack och politiker att samlas bakom kravet på höjda lärarlöner. Dessutom har lärarna marknadskrafterna i ryggen. På några stora områden som högstadielärare och gymnasielärare i yrkesämnen räknar Arbetsförmedlingen med liten konkurrens om jobben framöver. Och söktrycket till lärarutbildningarna är fortsatt lågt.
Emot: Inte mycket, eftersom regeringen har öronmärkt tre miljarder kronor i statsbudgeten är det svårt att se vad som skulle kunna stoppa att lärarna får högre lönelyft än andra.
8. Socialsekreterare
Genomsnittlig månadslön, 2014: 29 800 kronor. (Grundlön 29 500:-)
För: Ökat tryck på kommunernas socialtjänster och flyktingkrisen i Europa innebär ytterligare arbetsbelastning för landets socialsekreterare, som redan tillhör ett av de lägst avlönade akademikeryrkena. Faktorer som får många att lämna yrket. Något som i sin tur borde bana väg för att arbetsgivaren svarar med höjda löner för att behålla erfaren personal.
Emot: Enligt Arbetsförmedlingen råder det ingen brist på socialsekreterare och förhållandevis många har på senare år tagit socionomexamen, vilket gör att flera av de faktorer som talar till lärarnas fördel inte gäller här.
9. Poliser
Genomsnittlig månadslön, 2014: 31 300 kronor. (Grundlön 29 700:-)
För: Hårdnande samhällsklimat och återkommande politiska krav på mer resurser till polisen borde skapa utsikter för höjda löner. Dessutom finns det nästan ingen arbetslöshet inom kåren. Den som tar examen från Polishögskolan är närmast garanterad ett jobb. Sammanställningar tyder också på att yrket haft en relativt svag löneutveckling under 2000-talet.
Emot: Den förhållandevis korta utbildningen, två och ett halvt år efter gymnasiet, och det allmänna löneläget inom poliskåren gör att det inte är helt lätt att hävda att den mansdominerade gruppen är föremål för lönediskriminering. Dessutom är söktrycket till Polishögskolan högt, så det verkar inte finnas några frågetecken kring yrkets attraktivitet.
10. Sjuksköterskor
Genomsnittlig månadslön, 2014: 31 700 kronor (grundutbildade sjuksköterskor). (Grundlön 29 400:-)
För: Stora rekryteringsbehov i spåren av den demografiska utvecklingen och omfattande pensionsavgångar. Bristen på sjuksköterskor visar inga tecken på att avta. Inom vissa specialiserade områden, exemplevis geriatriksjuksköterskor, uppger Arbetsförmedlingen rent av att det väntas mycket liten konkurrens om jobben. Det talar för en stark löneutveckling.
Emot: Sjuksyrrorna har under det senaste decenniet år höjt sina löner i förhållande till många andra grupper. Lönekampen har därför delvis kommit att riktas mot att få upp de låga ingångslönerna i yrket. Dessutom kännetecknas yrket av ganska påtagliga regionala skillnader i löneläget med vissa landsting som ligger betydligt lägre än andra.
Anders Eld
Göran Jacobsson
Foto: TT-Bild
Löneuppgifterna
Sammanställningen av genomsnittliga månadslöner bygger på offentlig statistik från Statistiska Centralbyrån. Det valet har vi gjort för att åstadkomma enhetlighet i siffrorna. Vi har genomgående använt samma lönedefinition – det som SCB benämner månadslön – vilket innebär att även fasta och rörliga tillägg räknas in.
För vissa yrkesgrupper är den genomsnittliga månadslönen högre om dessa tillägg räknas in, jämfört med om bara grundlönen inkluderades. År 2014 var grundlönen för undersköterskor i hemtjänst och äldreboenden 22 800 kronor, medan den genomsnittliga månadslönen uppgick till 25 400 kronor. Men det är inte något som bara påverkar de redovisade uppgifterna för denna grupp. Poliser och sjuksköterskor är andra yrkesgrupper för vilka fasta och rörliga tillägg utgör en betydande del av månadsinkomsten. Grundlönen för dessa grupper är 1 600 kronor, respektive 2 300 kronor lägre än den redovisade månadslönen.
I vår strävan att skildra de olika yrkesgruppernas samlade ekonomiska ersättning anser vi att månadslönedefitionen är den i sammanhanget mest relevanta. Det resonemanget förstärks av faktumet att fackliga löneförhandlingar även omfattar villkoren och storleken på lönetilläggen. Att bortse från denna del av de anställdas ekonomiska kompensation riskerar att snedvrida jämförelsen för grupper som av olika anledningar får en större del av sin förvärvsersättning via lönetillägg.
Anders Eld och Göran Jacobsson
LÄS OCKSÅ
