Folke Tersman: "Global demokrati krävs – för att stoppa dominans"
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, menar att det är hög tid att skapa en global rättsordning i vilken ett världsparlament skulle kunna spela en central roll.
– Vi har globala, kollektiva problem. Då behöver vi också kunna fatta beslut om förnuftiga och kollektiva lösningar, sade Tersman vid ett riksdagsseminarium på tisdagen.
Den som lyfter idén om ett världsparlament möts nästan alltid av en skeptisk fråga: är det inte naivt att ens drömma om det i dagens värld?
– Ja, jag har blivit van vid att bli kallad en verklighetsfrånvänd utopist. De flesta ser visserligen tanken om en global rättsordning som bra på ett rent principiellt plan, men många är skeptiska till att det i dag går att ta steg i den riktningen. Men jag tror ändå att vi har ganska gynnsamma förutsättningar för det i dag – just för att läget är så allvarligt i omvärlden. Vi har klimatförändringarna, migrationsproblemen, risken för globala epidemier – alla frågor som ställer krav på kollektiva, globala lösningar, säger Folke Tersman, som bland annat skrivit boken ”Tillsammans – en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat” (Bonnier Existens, 2009).
Folke Tersman. Foto: Erik de la Reguera
Visionen om en global politisk och rättslig ordning är inte ny, utan har funnits åtminstone sedan Antiken. Men det var efter Andra världskriget som dessa idéer fick genomslag på allvar.
– Efter kriget fanns det personer med reell politisk makt som talade om detta, inte minst i USA och Storbritannien. Världen låg i spillror och man var tvungen att börja om från början. Många politiker ville till varje pris undvika att en sådan katastrof som kriget varit, skulle inträffa på nytt. Väldigt intressanta dokument finns från de åren. Men sedan kom Kalla kriget emellan, säger Tersman.
Nu står vi inför ett vägval. Och de argument som finns för demokrati inom en stat borde rimligtvis ha samma kraft på den globala nivån, menar Tersman.
– Varför ska världens samtliga medborgare få delta i beslutsfattandet? För att vi alla är sårbara och påverkas av besluten – exempelvis om hur vi ska agera mot global uppvärmning. Påverkansprincipen är central: om jag påverkas av ett beslut, då ska jag också ha rätt att ha något att säga i besluten. Tar man det på allvar, då följer tankar om global demokrati som ett brev på posten, förklarar Tersman.
Han lyfter fram den republikanska frihetstanken, som innebär att frihet är frånvaro av en viss sorts dominans – nämligen andras godtyckliga dominans. Ur det perspektivet bidrar demokrati inte minst till att stärka denna sorts frihet, genom att ge upphov till något som Tersman kallar ”anti-makt”.
– Det finns ett enormt behov av anti-makt i världen i dag. Och det är svårt att se att något annat än en global rättsordning kan parera de dominanssituationerna, säger Tersman.
Ett argument mot globala demokratiska institutioner är att de skulle kunna missbrukas och leda till en global diktatur – eller åtminstone en ännu större oordning än i dag. För att minska farhågor som dessa efterlyser Tersman tydligare visioner.
– Det största problemet är att man inte har någon klar bild av vad det skulle innebära i praktiken. Man ser inte någon detaljerad vision framför sig. Dessutom kommer alltid frågan om hur USA, Ryssland och Kina ska kunna förmås att ge upp ens en millimeter av sin suveränitet, säger Folke Tersman.
Flera initiativ, bland annat UNPA-kampanjen, finns i dag som driver frågan om att skapa ett världsparlament inom ramen för FN-systemet. Tersman stöder tanken på ett sådant parlament – och han tror att de senaste årens ökade migration bidrar till att bilda opinion för konkreta tankar om globala institutioner där alla människors lika rättigheter är en grundbult.
– Jag tror att vi är många som är ganska överraskade över det engagemang som vi ser just nu för flyktingar, både i Sverige och i andra länder. Det kan bli en viktig drivkraft i den här debatten, säger Folke Tersman.
