Barnen från förorten utklassade från skolan

Enligt årets statistik från Skolverket slutar drygt 14 procent av alla elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det motsvarar 14 000 elever, vilket är den högsta siffran någonsin i Sverige .

Det är i stort sett de nyanlända eleverna, det vill säga de som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, som står för hela ökningen från förra läsåret med drygt en procentenhet.

Statistiken visar också att både skolor och elever drar isär. Fler elever får höga betyg samtidigt som fler misslyckas. Andelen elever med de högsta och med de lägsta betygen ökar. Och på skolor med redan låg andel behöriga till gymnasiet sjunker behörigheten, medan utvecklingen går åt motsatt håll i  skolor med hög andel behöriga.

Utbildningsminister Gustav Fridolin ser mycket allvarligt på de ökade klyftorna.

– Vi har ett exceptionellt allvarligt läge. De här eleverna riskerar att hamna i ett livslångt utanförskap, sade Fridolin när han presenterade den nya statistiken på ett presseminarium i början av oktober.

Också Skolverket slog fast att läget är allvarligt och att det nu behövs kraftfulla insatser.

Samtidigt visar Arbetets granskning att elever som bor i landets 38 fattiga och invandrartäta miljonprogramsområden löper dubbelt så hög risk att gå ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet som övriga elever. Med andra ord har läget varit ”exceptionellt allvarligt” i dessa områden, där andelen obehöriga legat runt 30 procent, under hela 2000-talet.

Hur många av dessa 14-15-åringar som lyckas plugga in behörigheten under senare år är det ingen som vet. Men en analys vid länsstyrelsen i Stockholm visar att bara var fjärde av dessa ungdomar i länet har lyckats ta gymnasieexamen fem år efter att de gick ut grundskolan.

Vad händer då med dem som inte lyckas, på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på utbildning? Länsstyrelsens svar är lika konkret som dystert: Efterfrågan på arbetskraft utan gymnasieutbildning kommer att minska med 12 000 personer i länet fram till år 2020, samtidigt som man kommer att behöva nyanställa 65 000 personer med gymnasieutbildning.

–Det är alarmerande att vi inte fått en förändring i skolor med väldigt låga resultat, konstaterar Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket. Men nu kommer vi att tillsammans med skolhuvudmännen försöka vända trenden, bland annat genom riktade insatser till dem som tar emot många nyanlända.

Hon påpekar dock att det åtminstone finns en positiv tendens i årets svarta skolstatistik: Andelen behöriga till gymnasiet bland nyanlända som började skolan i årskurs ett till fem har ökat med tre procentenheter på två år. För dem som började i årskurs sex till nio har den andelen istället minskat med två procentenheter.

I 15 av totalt 1 690 grundskolor i Sverige saknade mer än hälften av eleverna  behörighet till gymnasiet när de gick ut nian förra terminen. Nästan samtliga ligger i invandrartäta miljonprogramsområden.  Högsta andelen obehöriga, drygt 72 procent, hade Bergsjöskolan i Göteborg, där 98 procent av eleverna har utländsk bakgrund.
– Bara den senaste veckan har jag tagit emot 20 nyanlända till åttan och nian, säger rektor Douglas McPherson. Och jag får samma skolpeng för dessa elever som för andra, trots att de behöver dubbla lärare. Det är inte rimligt.

De nyanlända eleverna behöver ofta en studiehandlare i hemspråket utöver vanliga lärare, menar rektorn. Just nu har han tre sådana handledare i arabiska och somaliska. Men han behöver betydligt fler, eftersom minst en tredjedel av skolans totalt 440 elever är nyanlända flyktingar. Tio procent har börjat efter sommaren i år.
– Vi placerar de nyanlända i vanliga klasser så snabbt det går. Men ibland tar det tid, trots att de flesta är mycket motiverade och kämpar hårt. Just nu har vi tolv elever som inte kan läsa och skriva.

Regeringen satsar fem miljarder kronor på skolan i budgeten för 2015. Bland annat höjs kommunernas schablonbelopp för asylsökande elever med 50 procent. Samtidigt arbetar Skolverket med att ta fram en handlingsplan som skolorna ska använda vid kartläggning av nyanlända elevers kunskapsnivåer innan de placeras i vanliga klasser. Något som regeringen anser fungerat dåligt hittills. Från årsskiftet blir det obligatoriskt att följa handlingsplanen.
– Det är inte en dag för tidigt, säger Douglas McPherson.

Men satsningarna är otillräckliga, anser han. Om hans skola ska klara av målen för nyanlända måste han ha fler studiehandledare.  Och det räcker inte med handledare som kan elevernas språk, de måste också vara utbildade i de ämnen som de handleder eleverna i.

Fler utbildade handledare skulle också grundskolan Kronan i Trollhättan ha stor nytta av, berättar rektor Djeno Mahic. Skolan ligger i Kronogården som tillsammans med Herrgården i Malmö toppar listan över invandrartäta områden med flest obehöriga elever.

Så gott som alla elever på Kronan har invandrarbakgrund och fyra av tio är nyanlända. Men rektorn har svårt för generaliseringar. Eleverna är mycket motiverade och även föräldrar med låg utbildning är måna om sina barns skolgång och framtid, påpekar han.
– Den elev som hade högsta betyg förra terminen var ett flyktingbarn som bott i Sverige i ett år. Och jag är säker på att vi hade haft ännu lägre resultat för hela skolan utan satsningarna för nyanlända.

Tidigare hamnade nyanlända i förberedelsegrupper med mycket undervisning i svenska, nu placeras de direkt i vanliga klasser.  När hans elever tvivlar på sig själva, på sin förmåga att klara av skolan eller kunna hitta något jobb i framtiden, brukar Djeno Mahic använda sig själv som förebild. Också han var ett flyktingbarn som flydde undan den etniska rensningens helvete i hemstaden Mostar i forna Jugoslavien i början av 1990-talet.

Läs mer