Det blir ett nettoutflöde av kapital ur tillväxtländerna i år, för första gången sedan 1988, varnar Internationella bankföreningen (IIF).
– Kapitalutflödet är massivt, säger rådgivaren Nicholas Spiro.

För de 30 största tillväxtekonomierna handlar det i år om drygt 4 500 miljarder kronor i kapitalutflöde, enligt IIF.

Kortfattat förklaras flödena av raset för råvarupriser, tillväxtproblem i Kina och USA:s penningpolitiska åtstramning, enligt Nicholas Spiro, som driver den London-baserade byrån Spiro Sovereign Strategy.

Han kallar det som pågår ”en härdsmälta” för valutor och börser i tillväxtländerna. Och han ser en risk för att det sprider sig till ländernas obligationsmarknader. Då kan det via kapitalförvaltare och försäkringsbolag ge störningar på den globala kreditmarknaden.

Bakom åderlåtningen står utländska investerare, som tvärnitar i tillväxtländerna, medan inhemska investerare flyttar pengar utomlands i rask takt.

Det ser inte ut som någon tillfällig anpassning, enligt IIF, som bara ser en måttlig förbättring 2016.

I första hand är det länder i recession och med stora företagsskulder i dollar som är i blåsväder. Skakiga statsfinanser och politisk turbulens på hemmaplan ställer också till det på en del håll.

Indien, vars valuta stått emot kraftiga börsfall, är ett undantag, enligt Spiro. Bland annat då landets ekonomi inte bygger på olja eller andra råvaror.

– Men jag har svårt att se någon annan tillväxtmarknad som jag skulle investera i just nu, säger han.

För svenska företag i tillväxtländer är situationen problematisk. Den har förvärrats under tredje kvartalet, enligt Per Hammarlund, tillväxtstrateg på storbanken SEB:

– Det är oroväckande för dem, långsiktigt, när det är så här stora kapitalutflöden.

Kortsiktiga effekter på svensk ekonomi och valuta blir begränsade, så länge det inte kommer nya hårda data som visar ett väsentligt sämre läge för Kina än befarat, enligt Hammarlund.

De mest pressade länderna, som Turkiet och Brasilien, är enligt Hammarlund för små för att skapa något annat än regionala kriser.

– Det är Kina som är helt avgörande.

TT: Ryssland då?

– Nej. Jag säger som den amerikanske politikern John McCain: Ryssland är som en bensinmack förklädd till ett land. Det drivs av olja.

Joakim Goksör/TT

 

 

Fakta: Kina och USA spökar

Kinas inbromsning och USA:s penningpolitiska åtstramningar ligger bakom det massiva utflödet av kapital ur världens 30 största tillväxtekonomier.

Netto beräknas utflödet i år till 541 miljarder dollar (drygt 4 500 miljarder kronor), negativt för första gången på 27 år.

Nettoutflödet skapas av en nedgång för utlandsinvesteringar till 548 miljarder dollar, netto, och ett nettoutflöde av inhemskt kapital som ser ut att lyfta till 1 089 miljarder dollar.

Kapitalet flyttas enligt experter till vad som ses som säkrare placeringar, som obligationer från stora västerländska ekonomier, som USA och Tyskland.

Källa: Institute of International Finance (IIF), Capital Flow to Emerging Markets (October 1, 2015)