Europarådets ordförande Donald Tusk, Europakommissionens Jean-Claude Juncker and nederländska finansministern Jeroen Dijsselbloem under en presskonferens igår. Foto: Virginia Mayo

 

Euroländerna och Grekland är överens om ett stödpaket, uppger Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på Twitter.

Allt är klart, twittrade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk strax före klockan nio i morse efter en natts tuffa förhandlingar. Flera personer inblandade i förhandlingarna uppger på Twitter att en överenskommelse tycks vara i hamn, eller att den är mycket nära. Belgiens premiärminister skriver kort och gott ”enighet”.

Det sista som det tvistades om uppges vara storleken och sätet för den privatiseringsfond som euroländerna vill att Grekland skapar.

Aten har även ifrågasatt Internationella valutafondens roll i nästa krisprogram, men sägs ha fått ge sig i den frågan.

Under hela kvällen och natten pendlade mötet mellan framsteg och svårigheter.

– Jag är här för att nå en ärlig kompromiss. Det är vi skyldiga Europas folk som vill ha ett enat, inte splittrat Europa, sade Greklands premiärminister Alexis Tsipras när han anlände till mötet i går eftermiddag.

Enligt EU:s beräkningar behöver Grekland drygt 80 miljarder euro för att genomföra sina krisåtgärder under de närmaste tre åren. Men för det krävs kraftiga åtgärder — och helst omedelbart.

Med sig in till drabbningen har stats- och regeringscheferna haft ett fyrsidigt dokument från sina finansministrar från i går eftermiddag. Där stipuleras krav på färdiga beslut — bland annat kring nya momssatser, pensionssystemet, statistiskbyråns oberoende och införande av EU:s bankakutregler — som länderna vill se genomförda av regering och parlament i Aten redan till på onsdag.

Därutöver önskas även andra långtgående reformer, exempelvis vad gäller reglerna för kollektivavtalsförhandlingar och stridsåtgärder på arbetsmarknaden, för att stödprogrammet ska kunna godkännas.

Dokumentet är också fullt av krav inom klamrar, med sådant som finansministrarna inte kunnat enas om. Det gäller bland annat frågan om den omstridda privatiseringsfonden som euroländerna vill fylla med grekiska tillgångar på upp till 50 miljarder euro, som en sorts säkerhet för att framtida privatiseringar verkligen görs.

För mycket, tycker dock Grekland, som inte heller gillar tanken på att fonden ska ha sitt säte i Luxemburg.

Grekland har också starkt motsatt sig — och uppenbarligen lyckats få bort — tanken på att tillfälligt få lämna eurozonen, vilket föreslagits av Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble.

Den idén gillades heller inte av Frankrike, som tillhört huvudförhandlarna i nattens diskussioner.

– Det finns ingen tillfällig grexit. Det är antingen grexit eller inte grexit, sade president François Hollande på väg in till mötet i går.

Under natten har det även diskuterats om det går att skjuta till de tillfälliga pengar — runt sju miljarder euro — som behövs för att hålla Grekland flytande under resten av juli. Eventuellt kan ett sådant lån komma att godkännas när EU:s samtliga finansministrar ska samlas till sitt nästa ordinarie möte i morgon, skriver Politico Europe.

Tvistefrågor i Bryssel

Euroländernas finansministrar lämnade vidare till sina stats- och regeringschefer en rad förslag inom klamrar, saker som man inte kunnat enas om. Här är tre av de stycken man inte på förhand kunde komma överens om med Grekland:

”Grekiska tillgångar ska överföras till en existerande extern och oberoende fond, som Institutionen för tillväxt i Luxemburg för att privatiseras över tid och minska skulden”.

”Eurogruppen är redo att överväga eventuella ytterligare åtgärder för att lindra Greklands skuldhantering”.

”Om ingen uppgörelse kan nås bör Grekland erbjudas snabba förhandlingar om en time-out från euroområdet, med möjlig skuldhantering”.