Statsministerns löfte: Asylsökande ska få lära sig svenska

Ett drygt halvår har gått sedan Stefan Löfven tillträdde som statsminister. Som överhuvud för en minoritetsregering får han göra många kompromisser. Efter en ratad höstbudget presenterades en slimmad vårbudget som inte ger utrymme för många utsvävningar.

Under en skolturné i Skåne fick Arbetet en pratstund med en statsminister som fnyser åt sina kritiker och som står fast vid att hans politik ska minska utanförskapet och sätta människor i arbete.

Ni har brutit flera vallöften, bland annat om bensinskatten och traineejobb. Hur kommer det sig att ni inte kan hålla det ni lovat?

– Det är en skröna. Jag har lovat att vi ska knäcka arbetslösheten, men nu har man redan börjat prata om att det inte går. Men det behövs resurser. Det krävs bättre validering av utbildning, tätare kontakter med arbetsmarknaden och större resurser till skolan.

Och andra delar i budgeten som ni inte höll?

– Vad gäller bensinpriset fanns det ingen tanke på att höja skatten när bensinpriset var så högt i fjol, men sedan har det gått ner och då såg vi att det fanns utrymme för en liten höjning. Vi har så stora insatser vi vill göra på utbildningsområdet att vi behöver få in pengar, och då höjer vi skatten något. Jag har inga bekymmer med det.

Målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 står ni fast vid?

– Svar ja. Vi kan inte tänka på vad som händer om det värsta sker i euro­området. Det förvånar mig att en del förståsigpåare ett halvår efter valet sitter och säger att det inte går att nå vårt mål till 2020.

Under valrörelsen åkte du runt i landet och berättade att du hade varit arbetslös en månad. Är inte det en skymf mot de över 100 000 människor som just nu varit arbetslösa längre än ett år av sina liv?

– Jag sa inte det för att skryta. Jag tog upp det som en poäng, att redan efter den månaden förstod jag hur bedrövligt det är att vara långtidsarbetslös. Om jag kände det efter fyra veckor, vad känner inte då de som får gå ett halvår, ett år eller kanske två år utan jobb? Det är därför jag brinner för att få folk i arbete.

På tal om vallöften så lovade ni 30 000 traineejobb inom offentlig sektor. Men det blir bara 590 i år och en förhoppning om 10 700 på sikt. Finns det inga bättre åtgärder?

– Det går inte att göra allt med detsamma utan det måste vi göra successivt. Om man läser budgeten kan man se att det redan nu finns utrymme för traineejobben och så byggs det på till 2018.

Men ni lovade 30 000 traineejobb?

– Det viktiga är att flytta unga långtidsarbetslösa till utbildning eller arbete. Om vi summerar det finns det 62 000 platser med extratjänster, utbildningsplatser och traineejobb till 2018.

Nyanlända i Sverige kommer inte in på arbetsmarknaden. Ett av hindren är språket. Men för att läsa svenska krävs uppe­hållstillstånd och att man är folkbokförd i en kommun. Vad ska nyanlända göra månader eller år i väntan på det?

– Du har helt rätt i att det tar alldeles för lång tid. Vi har pratat om snabbare validering av betyg, snabbare språkutbildning och snabbare kontakt med yrkeslivet. Därför har Ylva Johansson nu inlett samtal med arbetsmarknadens parter inom olika sektorer för att se vad de kan göra mer för att få in män­ni­skor på arbetsmarknaden.

Hur ska de lära sig svenska snabbare?

– Vi vill ge dem möjlighet att läsa svenska redan på asylboendet. Utbildningen får studieförbunden sköta, men någon ska ju betala för det och det är vi.

När kan detta bli verklighet?

– Jag har inget datum. Men det jobbet är i gång.

Ni avsätter endast 10 miljoner kronor i år till så kallade extra­tjänster som i slutändan ska ersätta fas 3. Samtidigt vill Arbetsförmedlingen ha kvar fas 3. Vad ska hända med de 36 000 människor som ingår i gruppen?

– Vi ska inte ha kvar fas 3 av det skälet att det inte hjälper männi­skor tillbaka till arbete och det är alldeles för lite utbildningsinnehåll. Det är därför vi skapar extratjänsterna och utbildningskontrakt. Andelen extratjänster är tänkt att växla upp årligen till 20 000 år 2018.

Till samma år har ni en tidsplan om att få statens finanser i balans. Kritikerna menar att den inte innehåller tillräckliga satsningar på bland annat infrastruktur för att få ned arbetslösheten. Kan ni inte satsa mer?

– Det är väl kritikerna som inte satsade någonting som menar att vi satsar för lite. Ta hyresrätter till exempel. Nu satsar vi resurser på att stimulera byggandet av hyresrätter. Järnvägsunderhåll hade vi haft redan nu om vår budget hade gått igenom i höstas, men nu får det bli från och med nästa år.

Svenskt Näringsliv efterfrågar 40 000 nya låglönejobb inom till exempel detaljhandeln. Hur ser du på det?

– Hur parterna hanterar lönerna är helt upp till dem att bestämma, men jag tror inte att framtiden för Sverige är låglönejobb. Förra regeringen sänkte skatten och trodde att låglönejobb skulle lösa allt, men hur blev det då med arbetslösheten? Jo, den blev faktiskt högre än när de tillträdde.

– Vi har använt, hör och häpna, nästan 110 miljarder kronor på den så kal­lade ungdomsarbetsgivaravgiften. När den infördes 2007 var 115 000 ungdomar arbetslösa, i dag är det 150 000. Och nu säger man att vi ska ha mer av den varan. Nej, säger jag, nu är det dags att tänka annorlunda för bevisligen funge­rade det inte.

Ohälsan fortsätter att öka och budgeten för sjukförsäkringen väntas stiga från dagens 78 till 87 miljarder kronor 2018. Samtidigt vill ni ta bort den bortre tidsgränsen för sjukpenning nästa år. Hur ska det finansieras?

– Sjuktalen gick ner innan man satte in den bortre tidsgränsen. Sedan satte man in den och då ökade det, så det receptet var ju inte så lyckat. Vi tror att systemet skulle vara mer effektivt om arbetsmarknadens parter bestämde hur de vill lösa rehabilitering för sjukskrivna. Det är bättre att sätta in den typen av åtgärder än att säga ”tyvärr, nu får du inte vara sjuk längre”.

Hur märker väljarna av att vi numera har en statsminister från LO-leden?

– För det första är jag inte statsminister bara för LO-anslutna utan för hela Sveriges befolkning. Det som är skillnaden är att vi har betydligt mer fokus på näringspolitiken. Vi tror mycket mer på samarbete än den förra regeringen. Vi tar in mer pengar för att använda till investeringar i välfärd, infrastruktur, utbildning och bostäder.

Hur viktig är decemberöverenskommelsen?

– Eftersom det är den som säger att vi som minoritetsregering har rätt att få igenom vår ekonomiska politik är den självklart väldigt viktig. Sedan är det annan politik som inte omfattas av den och då ska det vara tuff opposition, vilket det är.

Moderaterna i Skåne och Östergötland vill att partiet överger öv­erenskommelsen. Vad händer då?

– Det är en hypotetisk fråga. Jag hör ingenting av detta från partiledningarna. De står upp för decem­ber­överenskommelsen och då litar jag på att den håller. Vi har en besvärlig parlamentarisk situation och vi vet vad som hände i december när Sverigedemokraterna bevisade att de är beredda att skapa kaos.