Regioner och landsting har som målsättning att minska kostnaderna för hyrpersonal. Men de lyckas inte. De tar heller inte ansvar för hyrläkarnas extrema arbetsveckor.

Maria Stenberg, (S), är ordförande i landstingsstyrelsen i Norrbotten. Här var utgifterna för hyrläkare- och sjuksköterskor nära 200 miljoner kronor i fjol och Maria Stenberg ser med oro på utvecklingen.

– Det har blivit en ond cirkel som vi inte kommer ur. Skulle vi klara oss utan bemanningsanställda skulle ingen jubla mer än jag. Men just nu är vi i händerna på bemanningsföretagen.

Norrbotten eftersträvar, precis som övriga landsting och regioner, kontinuitet och säger sig sätta patientsäkerheten i första hand. Trots det reser hyrläkare till Norrbotten för extremt långa arbetspass.
– När vi hyr in läkare och sjuksköterskor från bolag är det de som ansvarar för scheman. Men självklart ska vi som upphandlare göra vår del, det vill säga inte gå med på att hyra in personal som arbetar utan att följa lagstiftningen, säger hon.

Problemen med långa arbetspass har ett flertal gånger blivit fall för Arbetsmiljöverket. Förra året kom det fram att toppchefer i Västernorrland beordrat läkare till 600 timmars övertid.

Och nyligen har Arbetsmiljöverket åtalsanmält Skaraborgs sjukhus för brott mot arbetstidslagen.

Henrik Bäckström, förbundsdirektör på arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen, menar att det är landstingen som bestämmer arbetstiderna.
– Bemanningsföretagen får en beställning av landstingen och arbets­tiderna är angivna i upphandlingens ramavtal.

Han säger också att alla medlemsföretag har kollektivavtal med både Läkar- och Vårdförbundet.

Men på Läkarförbundet kritiseras arbetstiderna.
– Vi har fört flera diskussioner med Bemanningsföretagen om problemen med långa arbetstider som ibland uppstått hos uthyrningsföretagen. Deras svar är att de regelbundet kontrollerar hur medlemsföretagen följer avtalen om arbetstider, säger Heidi Stensmyren, ordförande på Läkarförbundet.

För att råda bot på bristen på fast personal vill Läkarförbundet se fler ST-tjänster, specialisttjänstgöring fram till färdig specialistläkare i allmänmedicin.
– Det behövs också ett nationellt verktyg som bättre kan förutse det framtida behovet av olika specialister. Likaså måste vägen till läkarjobb i Sverige gå snabbare för dem som har en utländsk legitimation. I dag är det för krångligt och tidsödande, säger Heidi Stensmyren.

På många håll hörs även kravet på fler utbildningsplatser på läkarprogrammen.

Tillsammans med Västerbotten, Västernorrland och region Jämtland-Härjedalen har Norrbotten nyligen skickat en skrivelse till regeringen där de önskar fler utbildningsplatser på läkarprogrammet i Umeå. Till skillnad från andra utbildningar har regeringen inflytande över hur många platser det ska finnas på läkarutbildningen.

Peter Carpelan (M), forsknings- och personallandstingsråd i Stockholm, vill också se fler utbildningsplatser. Just nu arbetar landstingspolitikerna i Stockholm fram en kompetensförsörjningsstrategi som ska presenteras i höst. Tanken är att landstinget genom denna strategi ska säkra att det finns tillräckligt många läkare och specialistsjuksköterskor.

Stockholms läns landsting har gått ut med ett direktiv till akutsjukhusen om att vara mer restriktiva med att hyra in läkare och sjuksköterskor.
– Det kommer alltid att krävas en buffert av hyrpersonal men patientsäkerheten går i första hand och då krävs kontinuitet inom vården, säger Peter Carpelan.

I Stockholm har utgifterna för inhyrda läkare gått från drygt 84 till 171,5 miljoner kronor på fem år. För sjuksköterskor har den ökat från 41 till 180 miljoner.
– Det är besvärande. Och även om det är en väldigt liten del av personalkostnaderna är det är en kostnadsökning som är kraftig och som vi måste råda bot på, konstaterar Peter Carpelan.

 

MER OM VÅRDENS PERSONALKRIS:

• Miljarder till inhyrning

• Vårdcentralen som bara har en fast anställd läkare

• Bara möjligt inom vården: 100 timmars arbetsvecka för hyrläkare

• Sjukvårdsministern: ”Staten måste ta sin del av ansvaret”