Regeringen tillsätter i dag en utredning om hur vinstuttaget ur välfärden ska begränsas. Inriktningen är helt i linje med den icke-vinst-princip som LO förordar.

Kommuner och landsting köper allt mer hemtjänst, primärvård och utbildning av privata företag. Deras kostnader enbart för att köpa vård och omsorg från privata aktörer har ökat från 19 miljarder kronor 2006 till 35 miljarder 2013.

Välfärden är alltså en snabbt växande marknad. Den har lockat till sig en rad riskkapitalbolag, som i dag dominerar vård- och omsorgsbranchen. Men deras vinstintresse kan ”gå ut över kvalitet, likvärdighet, tillgänglighet och arbetsvillkor”, skriver regeringen i direktiven till den utredning som tillsätts i dag, torsdag.

Därför behövs nya regler, som säkrar att skattepengarna används till det de är avsedda för, och att eventuella överskott ”som huvudregel” återinvesteras i verksamheten.

Den inriktningen är känd sedan regeringen i höstas gjorde upp med Vänsterpartiet om att begränsa möjligheterna att ta ut vinst ur skattefinansierad välfärd. Men utredningen får ett lite bredare uppdrag än vad som tidigare har diskuterats. Förutom skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska den bland annat omfatta tillfälliga boenden för asylsökande och assistans för handikappade i privat regi.

– Direktiven ligger helt i linje med vad LO har föreslagit, säger LO:s förste vice ordförande Tobias Baudin. Att utredningen tar ett ännu bredare grepp än vi gjorde är bra.

Kjell Rautio, utredare vid LO som ledde arbetet med LO:s välfärdsutredning, är också nöjd.

– Direktiven ser bra ut. En viktig punkt är att de nya reglerna också ska hindra att värden förs över till privata händer vid exempelvis försäljning av en verksamhet. Profitörer ska inte kunna gå runt lagen.

I dag är landstingen skyldiga enligt lag att införa valfrihetssystem inom primärvården. Utredningen ska undersöka hur det tvånget kan tas bort.

– Kommuner och landsting finansierar en stor del av välfärden. Då är det rimligt att de får bestämma hur välfärden ska organiseras, anser Kjell Rautio.

Tobias Baudin tror att utredningens förslag, som ska vara klara 1 november 2016, kommer att gå igenom riksdagen.

– Grundfrågan är: Hamnar skattepengarna där de ska, eller hos riskkapitalisterna? Det finns ett otroligt starkt folkligt stöd för att offentliga medel ska då till det de är avsedda för. Därmed finns också goda förutsättningar för att partierna i riksdagen ska ställa sig bakom förslag som syftar till det.

Från de privata välfärdsföretagens organisationer är kritiken våldsam. Svenskt Näringslivs vd Carola Lämne anser att regeringen häller en hink kallt vatten över alla företag som arbetar för en bättre välfärd. Valfriheten kräver att företagen får göra vinst, hävdar hon, och Håkan Tenelius, näringspolitisk chef hos Vårdföretagarna, stämmer in:

– Om förslagen blir verklighet går mångfalden i vården mot svältdöden. Patienter, äldre och personer med funktionsnedsättning får en valfrihet som i DDR.

Regeringen säger sig dock vara för valfriheten som sådan. En viktig uppgift för utredningen är att undersöka hur de idéburna, icke-kommersiella företagen lättare ska kunna göra sig gällande. I Sverige svarar de för bara två procent av marknaden, medan de spelar en mycket större roll i andra länder.

– Vi välkomnar att utredningen äntligen kommer igång, säger Lars Pettersson, generalsekreterare i de idéburna vård- och omsorgsföretagens organisation Famna. Frågan om vinstuttag är infekterad och hindrar en diskussion om hur vi får utveckling, kvalitet och bra tillgänglighet i välfärden.

– Men vi hade gärna sett att frågan om vinstuttag hade utretts för sig och tillväxt i den idéburna sektorn för sig. Risken finns att fokus än en gång hamnar på vinstfrågan, medan vi blir kvar i skuggan.

Utredningen ska ledas av Ilar Reepalu, tidigare kommunalråd i Malmö.