Månadslön för en byggarbetare: 7 000 kronor
På bygget av ny musikhögskola i Stockholm dumpas lönerna. 30 polska byggnadsarbetare betalas med runt 7 000 kronor i månaden och flera av underentreprenörerna har löner som är lägre än svenska avtalslöner.
– Jag vet inte vad svenska byggnadsarbetare tjänar, säger en av polackerna.
Han berättar att han jobbat i Sverige i tre år och att han och hans arbetskamrater har löner mellan 2 700 och 3 000 polska zloty i månaden. De allra flesta ligger på den lägre nivå. Företaget arbetar med aluminiumfasader och fönster.
Det var fackets företrädare som tidigare i dag stötte på polackerna med månadslöner som motsvarar mellan 6 750 och 7 500 kronor. Med normal arbetstid ger det timlöner på mellan 39 och 43 kronor i timmen, men förmodligen är den verkliga timlönen lägre eftersom de polska byggnadsarbetarna berättar att de ofta jobbar på lördagar.
Elektrikerförbundet och Byggnads i Stockholm besökte byggbodarna under förmiddagen för en ID 06-kontroll och för att fråga om löner och avtal.
– Vår lön är inte särskilt bra, men tillsammans med det traktamente vi får blir ersättningen bra, säger den polska byggnadsarbetaren.
Traktamentet är 450 kronor om dagen och det betalas veckans alla dagar. Utslaget på en vanlig arbetstid så motsvarar det drygt 70 kronor i timmen.
Göran Sporsén, ombudsman hos Byggnads, säger att i den polska lönen på 39–43 kronor i timmen kan även sociala avgifter och semesterersättning ingå. Hans bedömning är att de polska arbetarna kostar en arbetsgivare mindre än hälften av vad en byggnadsarbetare med svenskt avtal kostar.
Som jämförelse berättar han att lägsta utbetalningsnivå för de största yrkesgrupperna på byggavtalet är 184 kronor i timmen och att ackordslönen på det här bygget ligger på 216 kronor i timmen.
NCC:s platschef Tomas Ljung säger att uppgifterna om polackernas löner är överraskande. Han vill dock inte säga något närmare förrän han pratat med beställaren och den polska underentreprenören.
– Om uppgifterna om deras löner stämmer så är det inte bra, säger han.
De fackliga företrädarna gick runt i bodarna intill Lidingövägen. Bland dem de stötte på fanns också sex grekiska markarbetare i ett svenskt företag med en timlön på 110 kronor före skatt.
De träffade också folk från ett ställningsföretag som saknar kollektivavtal och där åtminstone några hade en lön på 125 kronor i timmen. Christer Strömberg, ombudsman hos Byggnads, förklarade för ställningsbyggarna att de borde tjäna mer. De polska ställningsbyggarna svarade att de blir av med jobben om de kräver mer betalt – och då kommer andra och bygger ställning för 125 kronor i timmen.
Där fanns också ett svenskt byggföretag med anställda från Estland och Lettland. Förmannen Alex Zolin berättar att deras löner ligger mellan 140 och 195 kronor i timmen – anställningstiden bestämmer lönen.
– Det är bra att jobba här och jag har min familj här nu, säger Alex Zolin, som kommer från Estland.
Lönerna i det här byggföretaget bekymrar inte Byggnadsombudsmännen så mycket. Om det är dumpning är det i alla fall inte så mycket.
Tillbaka på Byggnads kontor i Solna är de fackliga företrädarna överens om att det är ren slavhandel att betala de polska byggnadsarbetarna runt 7 000 kronor i månaden.
– Det är för jävligt och det finns brister i kontrollen över gränserna, säger Göran Sporsén.
Förutom lönedumpning så misstänker han att det finns byggnadsarbetare som varken betalar skatt här eller i sitt hemland.
– Hela systemet kommer att kollapsa om inget görs från politiskt håll, säger Göran Sporsén.
Fotnot: Arbetet har valt att inte redovisa namn och bild på de polska byggnadsarbetare som berättar om löner på Musikhögskolan. Risken finns att de förlorar sina jobb och blir hemskickade ifall det kommer fram att de pratat med tidningen Arbetet.
Fakta
Den nya musikhögskolan
byggs intill Stockholms stadion, mindre än en kilometer ifrån Fortums bygge där två byggnadsarbetare dödades för några veckor sedan.
Det är Akademiska hus som är beställare och NCC är huvudentreprenör. På byggarbetsplatsen finns runt 60 underentreprenörer.
ID 06
är en redovisning av id och närvaro på byggarbetsplatser, som är obligatorisk. Syftet är att försvåra svartarbete och ekonomisk brottslighet.