Det var egentligen ingen nyhet. Men när Riksrevisionen i tisdags presenterade en rapport om vårdvalet stod det bortom allt tvivel. Alliansens sjukvårdsreform har lett till att vården blivit mer ojämlik.
Vårdvalet lanserades som en ”frihetsreform” och blev obligatorisk i svensk primärvård 2010 genom lagen om valfrihetssystem (LOV). Sjukvården skulle bli mer tillgänglig, var budskapet. Vårdgivare fick etablera nya vårdcentraler var de ville och de skulle bli ersatta per patientbesök.
Konsekvenserna var inte svåra att förutspå. Varför traggla med svårt sjuka när du kan ta emot tre gånger så många med täppt näsa – och tjäna tre gånger så mycket på en och samma arbetsdag – om du öppnar en vårdcentral i ett välmående område?
Riksrevisionens rapport visar hur sjukvården inte kan behandlas som vilken marknad som helst om vi är överens om att vård ska ges efter behov. I den lagda budgetpropositionen vill den rödgröna regeringen avskaffa tvånget att tillämpa LOV. Landstingen ska själva få bestämma hur de vill organisera vården.
Allianspartierna opponerar sig givetvis. De tycker att vårdvalet fungerat väl.
Essensen i borgerlig politik försvinner inte bara för att deras slogans förändras. Enligt den kommer vissa människor alltid vara mer värda än andra.
