Kommunal tackar ja till en inbjudan från parterna inom industrin om att diskutera relativa löneförändringar mellan olika grupper, utan att skrota industrins roll som löneledande.

Sedan åtminstone 15 år har fack och arbetsgivare över hela arbetsmarknaden accepterat att löneökningarna i den konkurrensutsatta industrin bildar en norm för hela arbetsmarknaden.

Men den samsynen knakar i fogarna. För om ingen kan få högre lönelyft än de som den mansdominerade industrin fastställer kan lönerna i kvinnodominerade branscher inte komma i kapp. Modellen cementerar en struktur där typiska kvinnoyrken betalas sämre än typiskt manliga jobb.

annelienordstromLENITA GRANLUNDSka samsynen bestå måste parterna i industrin ta ansvar för fler än sig själva, och visa hur kvinnolönerna ska kunna lyftas, skrev Kommunals ordförande Annelie Nordström och avtalssekreterare Lenita Granlund i en debattartikel i Dagens Industrin i förra veckan.

Facken och arbetsgivarna i industrin svarade att de inte ensamma kan lösa alla problem med lönesättningen på den svenska arbetsmarknaden. Men de bjöd samtidigt in Kommunal och andra till dialog.

Kommunal tackar i dag ja. Vi accepterar ”självklart” industriparternas inbjudan till dialog, skriver Annelie Nordström och Lenita Granlund på förbundets hemsida.

Lika självklart är det för Kommunal att dialogen måste ta hänsyn till de kvinnodominerade yrkenas ”faktiska värde”. Detta definieras inte närmare, men enligt Kommunal går det inte att argumentera trovärdigt för att det ska betala sig sämre att ta hand om människor än om maskiner. Att en undersköterska tjänar 2 800 kronor mindre än en verkstadsarbetare är orimligt, skriver Annelie Nordström och Lenita Granlund.

De flesta löneavtal löper ut först 2016, och fack och arbetsgivare kommer att utforma sina krav först om ett år. Men redan nu förs alltså en debatt om hur löneökningarna ska bestämmas och hur relationerna mellan olika grupper på arbetsmarknaden ska kunna förändras.

torbjornLO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson har (bland annat i radio) fört ett resonemang om att det är fullt möjligt att mansdominerade grupper nöjer sig med lägre löneökningar än felavlönade grupper av kvinnor, vilket skulle minska löneklyftan mellan könen.

– Men det förutsätter att alla är överens.

På Hotell- och restaurangfackets kongress sa LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson i lördags att han tror på samma modell i avtalsrörelsen 2016 som LO-förbunden tillämpade 2013. Det vill säga att de arbetare som tjänar mer än snittlönen i industrin får löneökningar uttryckta i procent, medan de som har lägre löner än så får lönelyft uttryckta i ett fast krontal, vilket resulterar i att de lågavlönade får relativt sett större löneökningar.