Två personer omkom och en skadades allvarligt vid olyckan i tisdags. Foto: Fani Olin Dahl

 

Tre utländska arbetstagare har dött på svenska arbetsplatser på en dryg vecka. Samtliga jobbade för underentreprenörer. Efter en svart vecka med totalt sex dödolyckor, kräver både fack och Arbetsmiljöverket skärpta regler.

I tisdags dog två polska arbetare och en skadades allvarligt vid bygget av ett kraftvärmeverk i Värtahamnen i Stockholm. De träffades av fallande vägg som lossnade från en kran. Väggen vägde mellan 40 och 50 ton.

– Det är så tragiskt och onödigt. Dålig organisation ligger bakom olyckan. Människor ska inte arbeta under ett så tungt lyft, säger Tomas Kullberg, arbetsmiljöansvarig och regionalt skyddsombud på Byggnads region Stockholm Gotland.

Han besökte byggarbetsplatsen så sent som förra veckan, men bara den del som JM ansvarar för och där Byggnads har både medlemmar och kollektivavtal. De polska arbetarna var anlitade av en underleverantör till företaget Andritz, som levererar och monterar den nya pannan. Andritz har huvudkontor i Österrike och saknar kollektivavtal.

– Vi har inga medlemmar där, så även om jag hade besökt deras arbetsplats hade jag inte kunnat göra något, säger Tomas Kullberg.

Det han såg på arbetsplatsen i Värtahamnen som oroade honom var att tidsplanen var väldigt pressad, och att många yrkesgrupper gick om varandra.

– Arbetstempot var extremt högt med skiftgång och arbetspass på upp till tio eller femton timmar.

När det dessutom förekommer många underentreprenörer och alla inte talar samma språk ökar riskerna. Då är det extra viktigt med byggtider som gör att varje yrkesgrupp har en chans att utföra sitt arbete säkert och utan att skapa risker för andra, anser han.

En dryg vecka tidigare, förra måndagen, dog en slovakisk arbetare i en truckolycka i Luleå. Mannen arbetade åt en underentreprenör åt SSAB. Samma dag och dagen efter omkom ytterligare tre personer på jobbet, varav en var elev på yrkeshögskolan.

Att sex personer dött i arbetsolyckor på nio dagar är både unikt och upprörande, enligt Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare som också ansvarar för arbetsmiljöfrågor.

– Det är fullkomligt åt helvete. Det är inte acceptabelt på någon punkt att människor dör på jobbet. Vi kan inte ha det så här, säger han.

Att hälften av de omkomna var utländska arbetare som jobbade åt underentreprenörer ser han inte som en slump.

– Ju fler led desto mindre ansvar tar de inblandade, och det här är en ansvarsfråga. I många fall handlar det om ren cynism. I övrigt välordnade företag säljer bort ansvaret för farliga jobb till dem som är villiga att utföra uppdraget för lägst ersättning, oavsett vilka möjligheter de har att utföra jobbet säkert, säger han.

Torbjörn Johansson konstaterar också att utländska arbetstagare sällan protesterar mot riskfyllda jobb eftersom de är rädda att bli hemskickade. Många känner inte heller till vilka lagar och regler som gäller för arbetsmiljön.

Även Arbetsmiljöverket konstaterar att utländska arbetstagare ofta löper större risk för olyckor. De får inte alltid den information de behöver och arbetar ofta i riskfyllda miljöer.

Myndigheten konstaterar också att det är en extra risk med många underentreprenörer.

– Ju fler kockar desto mer samordning krävs, säger Håkan Olsson, inspektionschef på Arbetsmiljöverket.

Verket föreslog nyligen att regeringen ska ändra vissa lagar och föreskrifter för att förbättra säkerheten när entreprenörer anlitas.

– En del vi tittat på är möjligheten att förbjuda en beställare att anlita en entreprenör om inte vissa arbetsmiljövillkor är uppfyllda, säger Håkan Olsson.

Andra förslag är att införa en skyldighet att beakta arbetsmiljön i underlaget vid upphandlingar över en miljon kronor, och att skärpa reglerna kring byggarbetsmiljösamordnare.

Även Torbjörn Johansson på LO, vill se hårdare regler och ansvar för arbetsmiljön för företag som anlitar entreprenörer. Dessutom vill han omgående se en nollvision för dödsolyckor på jobbet.

– Vi har en nollvision för döda i trafiken, men inte på jobbet. Vi har krävt en nollvision länge, och att vår nya arbetsmarknadsminister Ylva Johansson nu vill arbeta fram en sådan gläder mig ofantligt mycket, säger han.

 

Läs tidigare artikel om arbetsolyckor:

• Trendbrott 2014 – dödsolyckorna ökar igen

Arbetsplatsolyckor

Den svarta veckan

• 27 oktober

Göteborg: 60-årig chaufför klämdes till döds under ett lastbilssläp i Göteborg.

Luleå: 53-årig arbetare från Slovakien dog när trucken han körde blev påkörd av ett tåg.

• 28 oktober

Askersund: 22-årig elev som studerade till elmontör på yrkeshögskolan dog efter att ha störtat till marken med en fallande stolpe under en slutövning.

Edsbyn: Egenföretagare i 60-års­åldern klämdes till döds när han lastade ensilagebalar på en gård.

• 4 november

Stockholm: Två polska bygg­ar­betare, 34 och 37 år gamla, dör när de träffas av en fallande vägg.

 

Dödsolyckorna ­har blivit färre

Den långsiktiga trenden är att dödsolyckorna minskar. Under 2000-talet har i genomsnitt 57 personer omkommit i arbetsolyckor i varje år, enligt Arbetsmiljöverkets ordinarie statistik. Till det kommer ett antal utländska arbetstagare, elever och intagna på anstalter.

Förra året omkom sammanlagt 48 personer i jobbolyckor, varav nio arbetstagare i utländska företag. Hittills i år har sammanlagt 45 ­personer dött på jobbet, varav sex i utländska företag.

Utländska arbetsgivare har till skillnad från svenska ingen skyldig­het att anmäla olyckor till Arbets­miljöverket. De flesta dödsolyckor får myndigheten reda på ändå, men det finns viss osäkerhet i statistiken.