Trendbrott 2014 – dödsolyckorna ökar igen

Fler dör på jobbet. Efter de senaste årens rekordlåga nivåer ökar dödsolyckorna igen. Under årets första nio månader dog fler i arbetsolyckor än under hela 2013. Ökningen är störst i klassiska högriskbranscher.

Att dödsolyckorna minskar har ansvariga politiker använt som försvar de senaste åren när facket krävt ökade satsningar på arbetsmiljö. Det var sant, men är det inte längre. Nu är det inte bara anmälda arbetsskador och sjukskrivningar som ökar, utan också dödsfallen på jobbet.

Hittills i år har 36 personer mist livet i olyckor på svenska arbetsplatser, enligt Arbetsmiljöverkets preliminära statistik. Det är tre fler än under hela förra året.

– Förra året inträffade rekordfå dödsolyckor. Nu ser det tyvärr ut som om vi återgår till mer normala siffror, säger Sten Gellerstedt, arbetsmiljöexpert på LO.

Under 2000-talet har i genomsnitt 57 personer dött i arbetsolyckor varje år, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Det innebär att lite mer än en person i veckan har fått sätta livet till på sin arbetsplats-

Men den långsiktiga trenden är ändå att dödssiffrorna sjunker. På 1960-talet dog mer än 300 personer om året i arbetsolyckor, och antalet har ständigt dalat sedan dess, även om det skett ökningar vissa år. De två senaste åren har dödsolyckorna nått rekordlåga nivåer, med 33 dödsfall i den ordinarie statistiken förra året.

När det gäller dödsolyckorna på jobbet är ökningen i år störst i klassiska mansdominerade riskbranscher, så som bygg och anläggning och jord- och skogsbruk inklusive fiske.

Tillsammans svarar branscherna för mer än hälften av döds­olyckorna hittills i år. Elva personer som arbetar med någon form av bygg- och anläggningsarbete har dött i olyckor på jobbet, och siffran oroar facket.

– Det är en katastrof. Vi har en nollvision för dödsolyckor inom Byggnads och varje dödsfall är ett misslyckande. Människor ska inte behöva dö på jobbet, säger Berne Wetterlöv, arbetsmiljöansvarig på Byggnads Skåne.

Han säger att facket jobbar hårt med att utbilda sina skyddsombud och lyfta säkerhetsfrågan, men att det behövs mer förebyggande arbete och bättre kommunikation på arbetsplatserna för att minska olyckorna.

– Det behövs ett högre riskmedvetande hos alla. Det finns många olika undergrupper på en stor byggarbetsplats och kommunikationen måste fungera både mellan yrkesgrupperna och mellan arbetstagare och arbetsledning.

Inom jord- och skogsbruk sker dödsolyckorna ofta i samband med ensamarbete med tunga maskiner, enligt Johan Ekselius, ordförande för den nybildade föreningen Säker arbetsmiljö Sverige, som jobbar för säkrare lantbruk.

– Jordbruket är också säsongsbetonat. Mycket arbete ska genomföras på kort tid. Arbetsdagarna blir långa, man kanske inte tar sig tid att äta, ha raster och sova tillräckligt. Stressen gör att man inte alltid orkar tänka sig för.

Den nya föreningen är sprungen ur ett femårigt LRF-projekt, kallat Säkert bondförnuft, som delvis finansierats av EU. Som projektets handledare har Johan Ekselius varit ute på gårdar och hållit kurser om arbetsmiljö och säkerhet.

– Ibland måste man byta ut eller reparera farliga maskiner, men oftast handlar det bara om att ändra beteende. Det behöver inte kosta mycket att öka säkerheten markant utan handlar främst om att ha säkerhetstänkandet i huvudet hela tiden, säger han.

Dödliga arbetsolyckor bland anställda i utländska företag och and­ra som varken är anställda eller egenföretagare – som intagna på anstalter, värnpliktiga och elever – räknas inte in i den ordinarie statistiken. Dessa olyckor redovisar Arbetsmiljöverket i en egen kategori, men bara om de kommer till myndighetens kännedom.

Det finns nämligen inget krav att rapportera dödsolyckor bland anställda i utländska företag, vilket LO är kritiskt till.

Förra året särredovisades tolv dödsolyckor och hittills i år har Arbetsmiljöverket fått kännedom om tre döda i utländska företag, samtliga lastbilschaufförer.

Det är inget som förvånar Sten Gellerstedt.

– Tyvärr inte. Det är sån hets på vägarna. Förarna pressas av hårda ackord och har alltför ofta fordon i dåligt skick med slitna däck och bromsar, säger han.

Om de utlandsanställda förarna räknas in har sju lastbilschaufförer och en budbilschaufför dött på jobbet hittills i år. Det gör chaufförer till den hårdast drabbade yrkesgruppen.

En förklaring till att dödsolyckorna ökar igen kan vara att fler är i arbete, men Sten Gellerstedt konstaterar också att arbetslivet blir allt tuffare.

– Tempot och intensiteten i arbetet gör att fler blir sjuka. Det finns inte tid för återhämtning, säger Sten Gellerstedt.

Arbetsmiljöverkets statistik visar nämligen att anmälningarna om övriga arbetsolyckor också ökar, liksom arbetssjukdomarna, och de ökar även om man tar hänsyn till att fler arbetar. Allt fler uppger också att de har fysiska eller psykiska besvär av arbetet, enligt en undersökning som verket presenterade förra veckan.

Det är främst i kvinnodominerade branscher som vård, omsorg och skola som besvären av arbetet och arbetssjukdomarna ökar, men det är män som dör i arbetsolyckor. Av de 36 som dött i olyckor på jobbet i år finns bara en kvinna – en servitris som föll från ett tak.

– Kvinnor dör också av jobbet, men de dör vanligen av orsaker som inte syns i statistiken, säger Sten Gellerstedt.

Enligt LO dör omkring 1 400 om året av orsaker som har med jobbet att göra; det kan handla om cancer, hjärtproblem eller självmord.