”Varför höja just skatten på ungdomsjobb?”
REPLIK. Handelsanställdas förbunds ordförande Susanna Gideonsson välkomnar regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga. Det är märkligt att Handels, som verkar i en bransch med så många ungdomar, så ihärdigt förespråkar skattehöjningar som gör det dyrare att anställa unga. De ökade kostnaderna riskerar att göra Handels medlemmar arbetslösa och försämra villkoren för dem som blir kvar. Gideonsson påstår att sänkningen av arbetsgivaravgifterna inte har skapat jobb utan bara ökat företagens vinster. Det är en grund och felaktig analys.
Först och främst råder det ingen tvekan om att sänkningen har skapat jobb. Den IFAU-rapport som många hänvisar till säger att sänkningen fram till år 2009 gav mellan 6 000 till 10 000 jobb. Hur många jobb sänkningen har skapat sedan dess, eller räddat i finanskrisens spår, har IFAU inte räknat på. Forskarna skriver dessutom att sänkningen eventuellt borde ha varit ännu större för att ge full effekt.
Forskare på HUI Research har tittat vidare på vad en tillbakagång till högre arbetsgivaravgift för unga skulle få för konsekvenser. De konstaterar att en höjning kan få betydligt större negativa sysselsättningseffekter än vad sänkningen gav positiva. Det bekräftas också av de enkätundersökningar som Svensk Handel har gjort, där många handlare anger att de kommer behöva säga upp personal om höjningen blir verklighet.
Att påstå att sänkningarna bara gett företagen större vinster är märkligt. Handeln har alltid varit en lågmarginalbransch. Åren efter finanskrisen har lönsamheten sjunkit ytterligare och befinner sig nu nära noll. Faktum är att handelns vinster aldrig varit lägre. Visst finns det företag som levererar ett överskott. Men för de allra flesta företag är marginalerna mycket låga. Handeln har också den högsta andelen konkurser i hela det svenska näringslivet.
Huvudanledningen till de allt lägre vinsterna är den kraftfulla strukturomvandling som handeln genomgår och som drivs av e-handel, digitalisering och nya konsumentvanor. Konkurrensen är mördande och möjligheten att höja priser är i praktiken obefintlig. Att höja priset mot konsument hade annars varit ett sätt att kompensera sig för ökade kostnader, men det är alltså inte möjligt. Faktum är att handelns priser inte har stigit på 15 år, och med tanke på att internationella jättar som Amazon och Alibaba har blickarna riktade mot Sverige, kommer det sannolikt vara svårt att höja priserna även framöver. Redan idag kommer en fjärdedel av de paket som posten delar ut från utlandet.
När det inte längre finns marginaler att ta av riskerar kostnadsökningar enbart att leda till mer slimmad bemanning och att de som blir kvar får slita hårdare. En fortsatt kostnadsökning kommer i längden att resultera i färre arbeten i handeln, risk för sämre tillgänglighet till butiker och lägre service för kunderna.
Att i detta läge höja kostnaderna för handeln genom att göra det dyrare att anställa unga är mycket olägligt. Om Handelsanställdas förbund vill öka statens skatteintäkter finns det många andra skattehöjningar att propagera för. Varför höja just skatten på ungdomsjobb?
Jonas Arnberg
chefsekonom på Svensk Handel
Läs också:
