Nej, att avskaffa den sänkta arbetsgivaravgiften för unga betyder inte att det blir färre jobb, skriver Handels ordförande. Det betyder mindre subventioner till företag.

 

ICA, som gör miljardvinster, och Svensk Handel beskyller den nya regeringen för att deras planer om ta bort subventionen av arbetsgivaravgiften för unga gör att de kommer att tvingas säga upp hundratals.

Svensk Handel försöker nu göra en poäng av senaste Handelsbarometern, som är en indikator på hur handlarna tror att framtiden ter sig, att det är slopandet av subventionen som gör att 22 procent av handlarna tror på minskad sysselsättning.

För den som varje månad följer Handelsbarometern känns det milt sagt krystat. För det första visar septembers barometer att en majoritet av handlarna ser positivt på framtida försäljning. Vilket inte varit fallet de två senaste åren. För det andra visar barometern att en stor majoritet (73 procent) tror att sysselsättningen ska vara oförändrad, några tror till och med att den ska öka (5 procent) och några (22 procent) tror att den ska minska.

Går man tillbaka i barometern ser man att det i januari 2014 var 23 procent som trodde på minskad sysselsättning de närmsta månaderna och i januari 2013 var det hela 55 procent som trodde på minskad sysselsättning. Så egentligen har handlarna tidigare haft en betydligt mer negativ tro om den framtida sysselsättningen. Skulle det också bero på borttagandet av subventionen? Nej, just det – den fanns ju då.

När det gäller subventionen av arbetsgivaravgiften för unga så har Handels i flera rapporter visat att andelen unga inom handeln inte ökat sedan den infördes av den borgerliga regeringen 2007. Tvärtom har både andelen unga och antalet arbetade timmar minskat trots att det gått att anställa till en väsentligt mycket lägre kostnad.

Förutom de sänkta arbetsgivaravgifterna finns exempelvis en rad olika praktikformer, som också är kraftigt subventionerade och mycket kostsamma för staten – arbetspraktik, nystartsjobb, särskilt anställningsstöd. Möjligheterna för arbetsgivarna att ta emot unga arbetslösa och få betalt för det är stora och handeln är i dag den bransch som får mest statligt stöd. För arbetspraktik till exempel betalar arbetsgivaren ingenting. Om lönekostnaderna skulle vara det stora proble­met borde vi ha sett en ökning av andelen unga. Att någon arbetsgivare skulle anställa för att vara snäll är det ingen som tror, arbetsgivare anställer när de har behov av arbetskraft.

Den enda rimliga slutsatsen man kan dra är att det inte funnits något lönekostnadsproblem. Att företagen vill behålla subventionen och därmed sina miljarder är inte konstigt. Bara i år beräknas subventionen kosta statskassan 18 miljarder. Av dessa subventioneras handelsföretagen med 4 miljarder. Pengar som går direkt till företagen och ökar deras vinster, men subventionen har inte fyllt sitt syfte – att hjälpa unga till jobb.

Blir arbetsgivaravgiften enhetlig igen kan pengarna användas till andra insatser mot ungdomsarbetslöshet. Vill man satsa 18 miljarder för att ta itu med ungdomsarbetslösheten kan man med motsvarande summa pengar exempelvis anställa ALLA långtidsarbetslösa ungdomar och 20 000 till i offentlig sektor. Eller så skulle pengarna räcka till 40 000 heltidsjobb med en månadslön på 25 000 kronor.

Miljarderna som sänkningen kostat kan även finansiera utbildningar så att handeln får möjlighet att anställa unga med den kompetens som branschen efterfrågar. Handeln, en växande välmående bransch, kan väl inte visa sig vara den allra mest bidragsberoende.

Frågan är hur vi ska använda pengarna. Subventionera företags vinster eller skapa ökad sysselsättning? För mig är svaret enkelt – se till att unga får riktiga jobb med avtalsenliga löner där de både får erfarenhet och blir attraktiva på framtidens arbetsmarknad. Inte till företags vinster.

Susanna Gideonssonsusannagideonsson
ordförande Handelsanställdas förbund

 

Läs Svensk Handels svar: