Trycket lättar på inkomstförsäkringen
Höjt tak i a-kassan gör att kostnaden för fackets inkomstförsäkring sänks drastiskt. Samma sak gäller tjänstemännens omställningsstöd. Det öppnar för bättre försäkringar – om försäkringarna alls behövs.
Bara om du tjänar 18 700 kronor i månaden eller mindre ersätter a-kassan 80 procent av din inkomst om du blir arbetslös.
Mer än nio av tio heltidsarbetande har högre inkomst än så. Därmed är de underförsäkrade. Även många LO-medlemmar förlorar mer än halva sin tidigare inkomst om de blir uppsagda.
Drygt hälften av LO-förbunden ger därför sina medlemmar en kompletterande inkomstförsäkring, som ingår i medlemskapet. Den fyller på ersättningen från a-kassan så att medlemmarna får behålla 80 procent av inkomsten efter skatt i 100 eller 150 dagar.
Tjänstemännens fack har motsvarande försäkringar, och inte minst Unionen lyfter gärna fram sin inkomstförsäkring i samband med medlemsvärvning.
Bara de förbund som har högst risk för arbetslöshet saknar inkomstförsäkring. Byggnads tvingades avveckla försäkringen då den blev för dyr. Och IF Metall har aldrig infört någon. I en lågkonjunktur skulle den bli ohanterlig.
– Riskerna är väldigt stora. Stiger arbetslösheten kan det slå från 300 – 400 miljoner per år till det dubbla beroende på hur många dagar som ersätts, säger Ulf Andersson, ekonomichef på IF Metall.
Höjs taket i a-kassan som regeringen föreslår förändras förutsättningarna.
– Kostnaderna för vår inkomstförsäkring sänks drastiskt, säger Kommunals förbundskassör Anders Bergström. De som får ersättning från försäkringen tjänar i snitt 23 000–24 000 kronor i månaden. Få medlemmar har löner över det föreslagna taket vid 25 000 kronor.
Också Patrik Nygren, vd för Unionen Medlemsförsäkring AB, som förvaltar Unionens inkomstförsäkring, talar om en stor ekonomisk lättnad för förbundet.
– För den enskilda arbetslösa medlemmen blir det ingen skillnad. Men en större del av ersättningen kommer från a-kassan, en mindre del från oss. Det är tacknämligt. Vi får inte överskott i vår försäkring, men ett reducerat underskott.
För privatanställda tjänstemän kompletteras a-kassan först och främst av den avgångsersättning (AGE) som ingår i omställningsavtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Den fyller på upp till 70 procent av inkomsten, sedan står inkomstförsäkringen för ersättningen upp till 80 procent.
– Om det föreslagna a-kassetaket hade gällt redan i år skulle kostnaderna för AGE ha minskat med över hundra miljoner kronor, säger Lennart Alfredsson, AGE-chef och chefsjurist på TRR Trygghetsrådet.
Besparingarna öppnar för förbättringar av försäkringarna. Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker vid Folksam, tror att förbunden väljer att förlänga ersättningsperioden i sina inkomstförsäkringar till 200 dagar.
– Det offentliga systemet är bäst de 100 första dagarna. Från dag 101 blir inkomstförsäkringen fortfarande viktig.
Unionen ser inkomstförsäkringen som viktig även i fortsättningen. Fyra av fem medlemmar har inkomster ovanför det nya taket.
För LO-förbunden är det inte lika självklart.
– När taket höjs tror jag att det blir en större diskussion om hur vi ska ha det med inkomstförsäkringen över huvud taget, säger Jan Ödmark, försäkringsansvarig vid Handels. Den kom ju till för att taket var lågt.
Med höjt tak i a-kassan skulle en inkomstförsäkring bli mycket billigare för IF Metall.
– Men vi har inte ändrat uppfattning, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Att vi har sagt nej till försäkringen är både en kostnadsfråga och en ideologisk fråga.
– De vinster industrin drar in är alla med och delar på. Då bör alla på arbetsmarknaden vara med och dela på risken för arbetslöshet. Vi vill behålla trycket på staten att förbättra a-kassan.
Läs också:
