– Äntligen, utbrast TCO:s ordförande Eva Nordmark när regeringen föreslog att taket i arbetslöshetsförsäkringen ska höjas från 680 till 910 kronor per dag.akassanordmark

Taket har varit oförändrat sedan 2002, och innebär att bara de som tjänar högst 18 700 kronor i månaden före skatt verkligen får ut 80 procent av inkomsten vid arbetslöshet. I dag har bara några procent av de heltidsarbetande så låg inkomst, och även C, FP och KD anser att taket bör höjas. Bara Moderaterna är emot.

Med regeringens förslag, som Vänsterpartiet stöder, kommer de som har inkomster upp till 25 025 kronor i månaden att få behålla 80 procent de första 100 ersättningsdagarna.

Men förslaget gör också att en av arbetsgivarnas och de borgerliga partiernas principer för arbetslöshetsförsäkringen nu blir verklighet: Hög ersättning i början följs av en tydlig nedtrappning. Det ger de arbetslösa ”drivkrafter att bryta arbetslösheten”, sa Allianspartierna då de gjorde om a-kassan 2007.

Alliansen införde ett trappsteg efter 200 dagar: Då sänks ersättningen från 80 till 70 procent. Men eftersom taket i a-kassan har legat kvar på låg nivå märker de flesta heltidsarbetande inte av det. Tjänar du 21 400 kronor i månaden eller mer får du 680 kronor per dag som arbetslös både före och efter dag 200.

Med den nya regeringens förslag blir avtrappad ersättning plötsligt en realitet för alla med inkomster upp till drygt 25 000 kronor i månaden. En gräns som fångar in en stor del av LO-medlemmarna.

– Det blir en kraftig, och tät, nedtrappning av ersättningen, säger Melker Ödebrink, kanslichef vid Arbetslöshetskassornas samorganisation.

Regeringen föreslår alltså lägre ersättning efter 100 dagar, och behåller samtidigt den nedtrappning Alliansen införde efter 200 respektive 300 dagar. Det gör att trappstegen nu blir fler. Vid en månadsinkomst på exempelvis 23 300 kronor finns hela fyra trappsteg (se illustrationen).

De som vill att ersättningen till de arbetslösa ska trappas ner efter hand stöder sig på forskning som säger att man söker jobb mer aktivt när ett trappsteg närmar sig.

akassaodebrink– Men då tänker de sig att de arbetslösa går utan jobb månad efter månad utan avbrott. Så ser det inte ut, betonar Melker Ödebrink.

– De flesta som får ersättning går mellan perioder av arbetslöshet och tillfälliga anställningar. Det är väldigt vanligt på dagens arbetsmarknad, särskilt inom branscher som hotell och restaurang.

De 100 första ersättningsdagarna förbrukas alltså inte i ett sträck, utan utspritt över längre tid, ofta flera år. Därmed kan de arbetslösa passera 100-dagarsgränsen när som helst. Om det sker i början av en arbetslöshetsperiod eller i slutet beror mest på slumpen.

– De här arbetslösa gör precis som de ska: Söker jobb, och tar första bästa arbete de får, säger Melker Ödebrink. Men när de 100 dagarna är förbrukade sänks ersättningen ändå. Enda effekten av det är att de arbetslösa blir fatti­gare.

Att regeringen inte föreslår lika hög ersättning under hela ersättningsperioden behöver inte betyda att den tror att nedtrappningen stimulerar jobbsökande. I intervjuer har arbetsmarknadsministern sagt att hon ska återkomma med fler förbättringar av a-kassan.akassaessemyr

– Kostnaderna är säkert ett skäl till att regeringen trappar ner ersättningen, säger Mats Essemyr, TCO:s expert på a-kassan. Om man ger 80 procent under hela ersättningsperioden skulle kostnaden två- eller tredubblas.

– Ett annat skäl är att det blir lät­tare att få majoritet i riksdagen. C, FP och KD vill höja taket, men inte slopa avtrappningen.

Men att nedtrappad ersättning påverkar de arbetslösas sökbeteende har starkt stöd i forskningen, hävdar Mats Essemyr, som utgår från att detta är ett tredje skäl för regeringens linje.

I sitt förslag om a-kassan från 2013 accepterar TCO sänkt ersättning efter 200 dagar. Det är en skillnad jämfört med LO, som vill ha hög ersättning under hela ersättningsperioden. LO hänvisar också till forskning. Den säger att i kombination med krav och kontroller blir arbetslöshetstiderna lika långa med hög som med låg ersättning.

 

Läs också: