– Vi söker det här jobbet för att hjälpa människor, säger Fiona Guven, som här är med en patient på geriatriken. Patienterna är multisjuka äldre. Foto: Janerik Henriksson

Privata vårdföretag måste inte ha vinstintresse för att fungera väl. De anställda vid Brommageriatriken drivs av viljan att göra något bra för de gamla och sjuka.

Höstsolen flödar in i patienternas rum på avdelning 5. Här och där når den ut i korridoren och bildar dallrande rektanglar på det skinande golvet. Genom dörröppningarna skymtar de tgamla i sina sängar. De flesta har en filt över benen.

På en vårdavdelning för multisjuka äldre kunde man vänta sig stressade anställda, oroliga röster som ropar på hjälp, lukter. Här härskar i stället ett stort lugn, åtminstone den här fredagseftermiddagen.

– Den skillnad jag märker personligen är att jag fick bättre lön när jag bytte från landstinget, säger sjuksköterskan Anna Rhodiner.

– Att arbeta med gamla är inte det flashigaste sjuksköterskejobbet, säger Anna Rhodiner, vårdplaneringssköterska och biträdande enhetschef. Neurokirurgen på Karolinska sjukhuset där jag arbetade tidigare står betydligt högre i rang.

– Folk fattar inte är hur bred geriatrisk vård är. Hit kommer allt från benbrott och lunginflammationer till stroke och hjärtsvikt. Den blandningen gör jobbet roligt.

– Och så är gamla patienter så tacksamma, säger Fiona Guven, sjuksköterska som förut arbetade med ryggmärgsskadade på Karolinska sjukhuset.

Omväxlande arbete, nystartad avdelning i renoverade lokaler, kortare väg till jobbet. Det är sådana saker som gjorde att Anna Rhodiner och Fiona Guven sökte sig till Brommageriatriken AB. Inte att sjukhuset drivs av Stockholms sjukhem, en stiftelse som inte tar ut vinst.

Samma sak gäller andra anställda Arbetet talar med. Nyanställda informeras om att stiftelsen saknar vinstmotiv, och att verksamheten grundas på bestämda värderingar (”omtanke, respekt, kunskap”). Det är något man vet om, inte mer.

– Den skillnad jag märker personligen är att jag fick bättre lön när jag bytte från landstinget, säger Anna Rhodiner. Stiftelsen vill ge rimliga löner. Det blev några tusen mer i månaden, och bättre friskvårdsbidrag.

– Lönen är högre, bekräftar Fiona Guven. Annars är det inte så stor skillnad. När det blir sommar märker vi av bristen på sjuksköterskor här precis som överallt.

– I vår verksamhet, som handlar om de mest sköra i samhället, är det skönt att veta att de pengar vi genererar ramlar tillbaka i vården. Foto: Janerik Henriksson

I en betydligt mörkare korridor på entréplanet sitter Mats Brådman, verksamhetschef för Brommageriatriken, som förutom 129 vårdplatser har en rehabmottagning och en mottagning som utreder demenssjukdomar. För honom är stiftelsen och dess icke-vinstprinciper mer konkreta.

– När vi vann den senaste upphandlingen, som gäller perioden 2013–2017, var priset fast. Det passade oss att enbart kvalitet avgjorde.

Upphandlingar handlar annars väldigt mycket om lägsta pris, säger Mats Brådman. Det gör att idéburna företag som har högsta möjliga kvalitet som ledstjärna har svårt att hävda sig.

– Det betyder inte att ett idéburet företag inte behöver generera överskott, skyndar sig Mats Brådman att tillägga. Det måste vi göra för att kunna utveckla verksamheten. Den stora skillnaden är att vi använder alla överskott för att förbättra verksamheten.

Mats Brådman betonar att han inte är emot vinster, och inte har några politiska synpunkter på att entreprenörer tar ut pengar ur sina företag.

– Men i vår verksamhet, som handlar om de mest sköra i samhället, är det skönt att veta att de pengar vi genererar ramlar tillbaka i vården.

I debatten för och emot vinstintresse inom välfärden har vinstförespråkarna hävdat att möjligheten att ta ut vinst är en nödvändig drivkraft för att utveckla vård och utbildning. Att förnyelsen stannar av annars.

– Det är inte vår erfarenhet, säger Mats Brådman enkelt. Vi har en väl utvecklad verksamhet med hög kvalitet. Vi får goda omdömen av både patienterna och landstinget. Vi jobbar ständigt med förbättringar, med fokus på patientnytta.

Ordvalet kunde vara hämtat från vilket kommersiellt företag som helst. Vad driver arbetet med förbättringar när inte ägarna kräver avkastning?

– Viljan och passionen att göra något för de patienter vi har, de multisjuka äldre, är en drivkraft så god som någon, svarar Mats Brådman.
Mats Brådman anser rentav att en del utvecklingsarbete som Brommageriatriken och Stockholms sjukhem bedriver hade varit svårare att få till stånd i en vinstdriven organisation. Ett exempel är det nya centrum för äldretandvård som Stockholms sjukhems forskningsenhet deltar i. Ett annat är Brommageriatrikens sätt att följa sina patienter efter att de har skrivits ut. Carina Metzner, ST-läkare på Brommageriatrikens avdelning 1, har varit med om att utveckla det, tillsammans med kollegor och med stöd av forskningsenheten.

– Jag tror att det är ledningens inställning som spelar störst roll, säger ST-läkaren Carina Metzner.

– Det är vanligt att gamla patienter skickas hem, blir sämre, och till slut åker in med ambulans till något akutsjukhus. Därifrån kan de remitteras till Brommageriatriken igen. Den rundan är ovärdig, anser Carina Metzner.

För att bryta mönstret erbjuds alla som skrivs ut från Brommageriatriken att bli uppringda efter fem dagar. De får hjälp i kontakterna med kommunens hemtjänst, vårdcentralen och andra. Dessutom finns numera ett bedömningsteam som kan åka hem till patienten, undersöka och remittera tillbaka till sjukhuset om det behövs.

Så intresset att förändra och förbättra finns verkligen vid Brommageriatriken, bekräftar Carina Metzner. Men hon är inte säker på att det spelar så stor roll om sjukhuset drivs av landstinget, ett kommersiellt företag eller ett idéburet.

– Jag hade absolut svarat ja på den frågan för ett år sedan. Men sedan dess har jag jobbat på Sankt Görans sjukhus, som drivs av Capio.

– Där fanns en stark förändringsbenägenhet, och jag hade inte känslan av att den bara handlade om att tjäna pengar. Det är helt enkelt kul att förbättra saker. Jag tror att ledningens inställning är det som spelar störst roll.

Ändå tycker Carina Metzner att någonting skiljer Brommageriatriken från hennes tidigare arbetsplatser.

– Jag har svårt att sätta fingret på hur … men det känns att Brommageriatriken har ett väldigt långt perspektiv. Det är en skillnad mot Sankt Görans sjukhus, men också mot landstingets vårdcentral, där det var väldigt mycket prat om budget. Så är det verkligen inte här. Här får man bry sig om människor.

 

 

LÄS OCKSÅ

• Idéburna företag kan stärka sin ställning i välfärden