Micha Bieber lär Simon Östfeldt allt han kan om bilar. – Handledaren är väldigt viktig för en bra utbildning, tycker Simon. Foto: Pontus Lundahl

 

UNGA OCH JOBBEN. Simon Östfeldt och Simon Alksten gick mot trenden när de sökte sig till gymnasieskolans yrkesprogram. Tre år senare tycker de att de valde rätt. När de sätter på sig studentmössorna vet de att de har jobb och lön.

Så här dagarna innan de ska sjunga studentsången tycker både Simon Alksten, som går ut från restaurang- och livsmedelsprogrammet, och Simon Östfeldt, som gått fordons- och transportprogrammet, att livet känns skönt. Inte minst för att de vet vad de ska göra när skolporten smäller igen bakom dem.

– Jag jobbar hela sommaren, börjar direkt efter avslutningen. Det är några veckor sedan de på praktikplatsen frågade mig om jag ville stanna kvar. Det känns bra, säger Simon Östfeldt.

simonalkstenSimon Alksten har haft det småstressigt med kompletteringar i olika kurser ända in i det sista. Men han är glad att få chansen att bli vuxen på riktigt med ett jobb och lön.

– Jag har provjobbat som kock på några olika ställen. Jag tror det är roligast att jobba kvällar, men också slitigast. Men först ska jag vara ledig och resa bort.

Lön och villkor har de dålig, för att inte säga obefintlig, koll på.

– Jag har ingen aning om vad jag kommer att få betalt på bilverkstan, säger Simon Östfeldt.

– Det är svårt att begära något särskilt när man är helt ny, det får komma sen, tycker Simon Alksten.

Någon fackrepresentant har han inte sett till vare sig på praktiken eller i skolan. Det har däremot Simon Östfeldt.

– IF Metall var och raggade på oss på bilverkstan, men min handledare var redan med i något annat. Transport har varit hos oss i skolan.

Det började lite skakigt, bytet från grundskolan. De gick i samma skola, i en mycket studiemotiverad miljö i en Stockholmsförort.

Simon Alksten:

– Jag hade inte så mycket att välja på, jag hade dåliga betyg. I nian fick jag reda på att jag har add, med bland annat koncentrationssvårigheter. Då fick jag större förståelse från lärarna och bättre stöd på slutet. Jag skulle inte orkat gå tre år på ett teoretiskt program, jag var väldigt skoltrött. Restaurang kändes som det roligaste.

Och det blev rätt, för nu tycker han att kock är ett otroligt kul yrke.

Simon Östfeldt prövade två studieförberedande program, samhälle och ekonomi, på två olika skolor, innan det blev fordon.

– På den ena gick jag på uppropet och sedan skolkade jag i två veckor. Folket kändes oskönt och det var stökigt, jag behöver lugn och ro.

Ingen av dem ser några problem med att välja något annat än 99 procent av grundskolekompisarna.

– Jag har inte brytt mig ett skit. Har inte jämfört mig med andra, säger Simon Östfeldt.

– Det är vanligt att de som har dia­gnoser väljer något praktiskt. Man får vara i gång och göra saker, inte bara sitta still, kompletterar Simon Alksten.

När de ser tillbaka på de tre åren tycker de att starten kunde varit mer pedagogisk. Utbildningen var för lik grundskolan i början.

– Det var mycket teoretiskt som vi var tvungna att lära oss innan vi blev insläppta i verkstan, säger Simon Östfeldt.

– Det bästa hade varit om vi hade fått ställa oss i köket och bara köra. Vi var en ganska stökig klass, allmänt spralliga. Med ett annat upplägg hade jag haft bättre kunskaper nu. Det var inte mycket som fastnade i början.

Att ha lärt sig grunden till ett yrke är det bästa med de här tre åren. Simon Östfeldt är mest nöjd med sin praktikplats, och Simon Alksten med restaurangen som skolan driver själva.

– Jag har haft tre olika praktikplatser, men de har inte varit speciellt bra. Personalen på det ena stället var inte trevliga och tjafsade inbördes. På ett annat ställe hade de väldigt många praktikanter, vi blev gratis arbetskraft.

Han fick heller aldrig någon riktig handledare. Men att hans klass har varit liten, bara 13 elever, har ändå gjort att alla fått mycket uppmärksamhet och stöttning.

– Med bekräftelse blir man mer motiverad.

Båda deras skolor har hängts ut i medier under de här åren. John Bauer, som drev Simon Alkstens skola, gick i konkurs. Många elever var upprörda och oroliga över vad som skulle hända.

– Jag tog det lugnt och det blev inte direkt någon skillnad när Stadsmissionen tog över.

Koncernen Praktiska har fått mycket hård kritik och Skolinspektionen har stängt en av deras skolor med kort varsel. Simon Östfeldt har märkt av bristerna, framför allt har omsättningen på lärarna varit stor.

– I vårt huvudämne fordonskunskap har lärarna först varit sjukskrivna och sedan slutat. Vissa har varit eldsjälar, några helt inkompetenta.

De har båda läst in grundläggande högskolebehörighet – men att plugga vidare känns väldigt långt borta just nu. Att jobba heltid och ha chansen att flytta hemifrån är det som hägrar. Här ligger de före sina kompisar som gått studieförberedande program.

Simon Alksten:

– Vi kommer att bli vuxna snabbare. Jag vill ut och resa, som kock kan jag jobba överallt.

 

Läs också:

Massiv kritik mot nya gymnasieskolan

Yrkesprogrammen

12 yrkesprogram finns:

• Barn och fri­tid­

• Bygg och ­anläggning

• El och energi­

• Fordons och transport­

• Handels och administration­

• Hantverk

• Hotell och ­turism

• Industritekniska

• Naturbruk­

• Restaurang och livsmedel

• Vvs och ­fastig­het

• Vård och ­om­sorg

 

yrkesprogramstaplarmindre

2011: Yrkesprogram bantar teoriämnen

Nytt i läroplanen för gymnasieskolan från 2011:

• Lägre behörighets­krav till yrkesprogram än till studieförberedande program.

• Yrkesämnena skulle få större plats på yrkes­programmen.

• Lärlingsutbildning infördes.

• Arbetslivet skulle få ­inflytande över yrkes­utbild­ningen.

 

2014: Ny form för anställning

Förra veckan klubbade riksdagen igenom en ny anställningsform: ­gymnasial lärlingsanställ­ning.

Den som går gymnasial lärlingsutbildning på något yrkesprogram ska kunna få en gymnasial lärlingsanställning. Den är förlagd till en arbetsplats och ingår i utbildningen. Lagen om anställnings­skydd ska inte gälla.

 

Nästa steg: Fem ­program granskas

Skolinspektionen granskar fem yrkesprogram. Resultatet kommer i mitten av juni. Några av frågeställningarna: Har eleverna inflytan­de över utbildning­en, får de återkopp­ling, får de som behöver särskilt stöd? De som granskas är:

• Restaurang- och livs­medelsprogrammet

• Barn- och fritids­programmet

• Fordons- och ­transportprogrammet

• Hotell- och turism­programmet

• Industritekniska ­programmet