EU-politikern: Gör vi rätt saker?

När ungdomsarbetslösheten stiger till en nivå som EU kallar akut, behöver svenska politiker rannsaka sig själva, anser EU-politikern Yoomi Renström.

– Vi måste fundera på om vi verkligen gör rätt saker, säger Yoomi Renström (S), kommunalråd med EU-uppdrag.

Hennes kommun, Ovanåker i Hälsingland, satsar stort på att unga ska få jobb i stället för försörjningsstöd.

– I det långa loppet vet jag att vi får igen pengarna, säger Yoomi Renström.

EU beräknar att det kostar 21 miljarder kronor att vidta åtgärder för ungdomar som har varit arbetslösa mer än fyra månader. Att inte ge detta stöd skulle kosta mer än det sjudubbla, genom såväl kostnader för bidragen, som bland annat utebliven skatt och förlorad konsumtion.

Det gäller att satsa offensivt, det är Yoomi Renström övertygad om, även om det innebär kostnader de första åren.

I Ovanåker satsas en miljon kronor på sommarjobb för unga, liksom på speciella platser för unga akademiker, som ska lockas att stanna kvar. Två miljoner går till resursjobb, ”riktiga jobb” i kommunen där lönen är 17 000 kronor och en särskild överenskommelse gjorts med Kommunal. Jobben kan innebära att rusta upp vandrings- och kanotleder, områden kring fiskesjöar, vindskydd.

Yoomi Renström är förutom kommunalråd också engagerad i EU-frågor. Hon sitter i den internationella beredningen hos Sveriges Kommuner och Landsting, i regionkommittén som är en intresseorganisation för kommuner och landsting gentemot EU, och är ledamot i Europarådets kommunalkongress.

När hon och politiker från glesbygdskommuner i till exempel Spanien diskuterar ungdomsarbetslösheten upptäcker hon att de har mycket gemensamt och har stort utbyte av varandra. EU-kommissionens analyser är ofta mer långsiktiga och bättre än regeringens (som båda är blå), anser hon, eftersom kommissionen inte behöver ta hänsyn till nationella valreformer som ofta blir för kortsiktiga.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är 27,5 procent enligt SCB:s senaste siffror, vilket är högre än snittet för EU.

EU har beslutat om ett akutstöd för länder vars ungdomsarbetslöshet är högre än 25 procent.

– Sverige har kvalat in där. Man kan tycka att det är bra att vi får pengar, men det är ett misslyckande för den egna politiken. Och jag kan tycka att det finns länder som är i större behov av de här pengarna, säger Yoomi Renström.

EU:s främsta kort för unga arbetslösa är förutom ungdomsgarantin (där EU lovar stöd inom fyra månader, vilket Sverige kortat till tre) är praktik och lärlingsplatser.

– Där finns en risk att unga utnyttjas som billig arbetskraft, säger hon.

Hon poängterar att det framför allt behövs ett förebyggande arbete där utbildningspolitiken är avgörande.

Det hon helst vill se är en rejäl genomlysning av skolpolitiken, en sådan som inte skett i Sverige sedan 1940-talet.

– Byter vi regering kommer vi inte åt arbetslösheten över en natt, den förändras inte av några snabbreformer. Vi behöver styra om i grunden.

Att byta jobb och vara flexibel kräver helt andra förmågor. Kommuner måste våga tänka nytt – och tillåtas att göra det utan för snäva direktiv, anser hon.

– Får unga mer jobb om resultaten i Pisa-undersökningen stiger? Nej, jag tror inte det egentligen. När barnen lär sig läsa, lär sig plugga, får god självkänsla – då är de beredda för arbetsmarknaden. Det handlar inte om att få exakta kunskaper som passar bristyrken, för vad som är bristyrken hinner ändras.

Läs också:

Edsbyns unga om jobb och utbildning