Lottsäljare har varken sjuklön eller avtal

Postkodlotteriet marknadsför sig som den stora finansiären bakom välkända och respekterade frivilligorganisationer. Men för att sälja lotterna anlitas lågavlönade och oförsäkrade telefonsäljare.

”Lotteriet för en bättre värld”. Postkodlotteriet räds inte de stora orden i sin marknadsföring. I reklam och på hemsidan används logotyperna för de välrenommerade organisationer som får pengar av lotteriet: Röda Korset, Rädda Barnen, Unicef och många andra.

Lotteriet tycks gynna alla.

Men de som säljer lotterna är knappast vinnare. Tidigare anställda vid Dote, ett telemarketingföretag som Postkodlotteriet anlitar sedan närmare fem år, berättar om villkor långt från det normala på arbetsmarknaden.

Lönesättningen inom lottförsäljningen är invecklad, då provisionen kan variera beroende på säljsätt och vilka kunder man ringer. Förenklat är säljarna garanterade 50 kronor i timmen. Det motsvarar omkring 8 000 kronor i månaden för heltidsarbete. Samtidigt finns en provision på 30 kronor per såld lott. Uppgår provisionen under en månad till mer än garantilönen (exempelvis 12 000 kronor) får den anställde provisionen i stället för garantilönen (alltså inte utöver garantilön).

Går försäljningen dåligt en månad kan alltså inkomsten för en lottsäljare hamna på omkring 8 000 kronor. Det kan jämföras med kollektivavtalets lägsta lön på 16 069 kronor i månaden för den som är under 25 år och 18 620 för dem som är äldre. Plus tjänstepension och försäkringsskydd.

Hur hög inkomsten blir i praktiken varierar kraftigt mellan säljarna och beroende på säsong och kundunderlag. Tidigare anställda säger dock att det generellt har varit svårt att nå upp till löner som motsvarar kollektivavtalets. Fram till mitten av 2013, innan garantilönen infördes, fanns bara provisionen, plus en bonus vid 100 procents närvaro. En av säljarna säger sig då ha tjänat omkring 6 000 kronor före skatt på heltidsarbete en dålig månad. En annan anger drygt 12 000 kronor som sin bästa månadslön.

– Vissa perioder låg alla runt 10 000 kronor i månaden före skatt, utom de absolut duktigaste som kom upp i omkring 13 000.

Kanske mest anmärkningsvärt är att Dote inte betalar sjuklön. Arbetet frågar för säkerhets skull flera gånger om detta. Säljarna är helt säkra på sin sak.

– Man fick inte en krona när man var sjuk. Så inte bara första dagen var karensdag, utan andra, tredje, fjärde…

– Det var redan svårt att klara mat och hyra på den låga lönen. Blev man sjuk satt man i skiten.

Trots att företaget inte betalar ersättning vid sjukdom begär arbetsgivaren ett läkarintyg efter tredje sjukdagen.

– Annars räknas det som olovlig frånvaro, och upprepas det får man gå från företaget, säger en tidigare säljare.

Anders Henriksson, vd för Dote, kommenterar:

– Vi försöker jobba för bra villkor för våra anställda när vi förhandlar med olika uppdragsgivare.

Hans ambition är att telefonsäljarnas löner ska ha en fast och en rörlig del, och att den rörliga alltid ska läggas ovanpå den fasta. Men så ser alltså villkoren inte ut för dem som säljer postkodlotter. För dem äter provisionen upp garantilönen.

Anders Henriksson vill inte redovisa genomsnittslönen för företagets anställda, men säger att den inte ligger så långt från kollektivavtalets lägsta lön för dem som är under 25 år.

– För oss är det jätteviktigt att alla som arbetar med Postkodlotteriets produkter har en bra, skälig lön, säger Postkodlotteriets presschef Roger Magnergård.

Han hänvisar till lotteriets uppförandekod, som alla större leverantörer måste underteckna. Enligt koden ska leverantören betala ”minst minimilöner och förmåner enligt nationell lagstiftning samt eventuella andra branschgemensamma överenskommelser och bestämmelser”.

– Eftersom det inte finns lagstadgade minimilöner i Sverige är det ”branschgemensamma överenskommelser och bestämmelser” som gäller. Det kan vara det samma som kollektivavtal, men det får bedömas från fall till fall.

Postkodlotteriet har alltså samarbetat med Dote i snart fem år. Om företaget har levt upp till Postkodlotteriets uppförandekod kan Roger Magnergård dock inte säga.

– Vi håller just på med upphandling av kontroll av våra leverantörer inom försäljning. Kontrollen kommer att genomföras i år. Om leverantörerna inte lever upp till koden måste de presentera en åtgärdsplan för oss. Kan de inte det så kan vi, i värsta fall, säga upp avtalet.

Irriterade kunder och kritik från Konsumentverket gör att telefonförsäljning är ifrågasatt som metod. Kontakta, telemarketingföretagens förening, slåss för att förbättra dess rykte.

– Vi vill att de stora köparna av telefonförsäljningstjänster ska kräva medlemskap i Kontakta av de telemarketingföretag de anlitar. Det garanterar att leverantören är seriös och har kolleketivavtal, eller åtminstone motsvarande försäkringar och tjänstepension, säger Kontaktas vd Tina Wahlroth.

– Tyvärr ser en del köpare bara till priset. Då vinner de oseriösa företagen.

Tina Wahlroth vill inte peka ut någon. Men nämner en köpare av telefonförsäljningstjänster som Kontakta förgäves har försökt att påverka:

– Det stora fina lotteriet, som skänker pengar till många vackra ändamål, men inte köper etiskt själva. Som företräder ”det goda”, men struntar i att göra rätt för sig på hemmaplan.

En vd vid ett telemarketingföretag som är medlem i Kontakta berättar:

– Jag har varit i kontakt med Postkodlotteriet för att se om de kunde bli kunder hos oss. Vi räknade på det, och fann att det var omöjligt att få ihop affären för oss som har kollektivavtal.

– Förra året hade ingen av deras leverantörer kollektivavtal. Det förklarar varför de kunde genomföra uppdrag med hög risk och till låg betalning.

• Läs vad frivilligorganisationer som får bidrag från Postkodlotteriet tycker