LO vill ha en teologisk syn på lönerna

LO tar hjälp av en teolog för att få ­ordning på lönebildningen. Professor Carl-Henric Grenholm ska på ­fackets beställning skriva om rättvis lön – med utgångspunkt i både Marx och Luther.

– Exakt hur stora löneskillnader som är acceptabla ska jag som akademiker inte spekulera om. Lönerna sätts i förhandlingar. Jag tycker dock det är viktigt med lika lön för lika arbete och solidarisk lönepolitik, säger Carl-Henric Grenholm, som är professor i etik vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet.

För LO:s räkning ska han skriva en rapport som är en del av fackets arbete med en ny lönepolitisk modell. Carl-Henric Grenholm anser att löneskillnaderna ska vara små – och att individuell lönesättning bygger på en föreställning om att vi egentligen inte vill arbeta.

– Nyliberaler anser att vår enda drivkraft är ekonomiska incitament, och det är skrämmande. Hos dem finns en idé om rättvisa som går ut på att den som producerar mest ska få mest i lön och det är problematiskt, säger han.

Carl-Henric Grenholm anser att individuell lön bygger på samma syn på arbete som de gamla grekerna hade. För Platon och Aristoteles var kontemplerandet det som förverkligade dem som människor. Arbetet kunde inte ge livet någon mening.

– Ofta blir individuell lönesättning väldigt godtycklig – och orättvis, hävdar han. På universitet kan vi se att kvinnliga professorer och professorer med utländsk bakgrund får lägre lön, trots att de utför samma arbete som andra.

Förespråkare för individuell lönesättning brukar säga att den är rättvis, och det är fel att den som är lat och jobbar lite ska ha lika mycket betalt som den som är högpresterande och duktig.

– Det går inte att göra sådana generaliseringar. Allas insats behövs och alla vill göra en insats. Och det rimliga är att fördela produktionens resultat så lika som möjligt, tycker Carl-Henric Grenholm.

Han är född och uppvuxen i Skellefteå, där hans pappa arbetade på Kommunals kontor. Föräldrarna var inte troende. Trots det började han läsa teologi i Uppsala och det berodde på debatten kring Ingemar Hedenius som försökte skapa en ickereligiös moral. Carl-Henric Grenholm vände sig emot detta och ville studera kristendomen.

Han påverkades av 68-rörelsen. Hans doktorsavhandling handlar om kristen socialetik i en revolutionär epok. Carl-Henric Grenholm har bland annat skrivit om arbetets värde och mening och arbetat med ett projekt om arbetets etik.

Nu leder han ett projekt om Luthers teologi och etik inför 500-årsjubileet av att Martin Luther spikade upp sina teser på kyrkan i Wittenberg. Det som blev början på kyrkans reformation.

– För Luther var fjärde budet det viktigaste och det gör honom både patriarkal och auktoritär.

Fjärde budet säger att du ska visa aktning för din far och din mor. Carl-Henric Grenholm säger att det i Luthers tolkning inte bara handlar om mamma och pappa – utan också om lyda överheten. Följden blir då att makten cementeras och att förhållandet mellan människor är allt annat än jämlikt i ett lutherskt samhälle.

Mot det ställer Carl-Henric Grenholm jämlikhet och ett samhälle med en rättvis fördelning av resurserna.

– Rättvis lön handlar om att de anställda ska få en skälig lön och att pengarna inte ska försvinna i bonusar och höga ersättningar till chefer. Rättvisa handlar också om att skillnaden i fördelningen av välfärd inte ska vara för stor, säger han och lutar sig mot en amerikansk filosof som heter John Rawls.

I sitt resonemang om lön tar han också upp arbetsvärdering, som innebär att de olika jobben ska värderas och avlönas olika. Det handlar om att exempelvis gruvarbetare ska ha extra ersättning för sitt underjordsarbete och att professorer har rätt till högre lön än gymnasielärare för att deras arbete är mer krävande. Samtidigt anser han att löneskillnaderna inte får vara för stora.

Carl-Henric Grenholm lutar sig också mot Marx och Luther, som delvis har en liknande uppfattning om arbete. Marx anser att arbetet är ett sätt att förverkliga sig själv och bli människa medan Luther tycker att arbetet är viktigt som samhällsinsats och för att göra det bättre för andra.

Men när Marx hävdar att alienation skapas då arbetsgivarna bestämmer över jobbet och lägger beslag på överskottet anser Luther att ett sådant system är helt i sin ordning.

Carl-Henric Grenholms syn på arbete leder till att han har invändningar mot privatisering av offent­lig verksamhet som skola och sjuk­vård. Risken finns att vinstintresset blir det främsta målet som överskuggar skolans strävan att utbilda och sjukvårdens uppdrag att bota sjuka.

– Det händer nu när offentlig verksamhet monteras ned och tas över av privata aktörer. För de anställda innebär det att deras behov av att förverkliga sig själva genom arbete och strävan att göra nytta för samhället kommer i kläm mot privata vinstintressen.

Läs också:

Rapporter ska leda till ny lönemodell