Dålig arbetsmiljö kan
göra oss deprimerade

Höga krav och låg kontroll ger nästan fördubblad risk att utveckla depression. Läkaren Töres Theorell vill att kunskaperna från forskningen ska ut på arbetsplatserna. Och hälsa måste få kosta för arbetsgivarna.

– Arbetsgivarna vet inte hur mycket pengar de förlorar på att vi inte mår bra, sa Töres Theorell, professor på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, i dag i ett panelsamtal arrangerat av Mind, föreningen för psykisk hälsa.

Sambanden mellan en dålig arbetsmiljö och symtom på depression och utmattningssyndrom är tydliga. Det visar en ny sammanställning av den forskning som finns och som gjorts av Statens Beredning för medicinsk utvärdering. Töres Theorell har lett arbetet med rapporten.

För den som jobbar med höga krav och lite handlingsutrymme, det som kallas spänt arbete, är risken att utveckla depression nästan fördubblad.

Också dålig balans mellan ansträngning och belöning, där belöning kan vara lön, feed-back eller det sociala sammanhanget, påverkar oss negativt.

Och självklart mobbning.

– Här finns det få bra undersökningar men de som finns pekar på väldigt starka samband, sa Töres Theorell vid dagens seminarium i ABF-huset i Stockholm.

Han berättade också att osäkerhet i anställningen mer och mer kommer upp som en negativ faktor. Ingen skillnad finns i hur män och kvinnor påverkas generellt.

– I samhället i stort lider kvinnor mer av depressionssymtom, men de är inte känsligare. Det kan vara kraven att få ihop familj och arbete, men också att kvinnor har en sämre arbetsmiljö som ger skillnaden.

Positiva faktorer är att få stöd när man behöver det och att bli behandlad rättvist.

I panelen fanns också Selene Cortes, hjärnkollsambassadör, med egen erfarenhet av att vara långtidssjukskriven på grund av utmattning.

– Fler och fler känner den stress som finns, vi har att välja att göra något eller inte. Alla är inte sjukskrivna men många mår dåligt, hur gör vi för att inkludera alla i arbetslivet? frågade hon.

Andra gången hon själv blev långtidssjukskriven hade hon i ett tidigt skede bett att få jobba en del av tiden hemma för att minimera intryck, men det ville arbetsgivaren inte gärna tillmötesgå.

Chefens viktiga funktion togs upp av Lisa Radon, HR-specialist på Swedbank.

– Jag säger till våra chefer: Du vet väl att du utgör 70 procent av arbetsmiljön. De tycker att hälsa är viktigt, men när det kommer till kostnaderna för att förebygga då blir det svårare, sa hon.

Alla i panelen var överens om att vi behöver prata mer om psykisk ohälsa. Lisa Radon:

– Hur mår du? Det är den första frågan chefen ska ställa i utvecklingssamtalet. När någon blir sjukskriven då ska arbetsgivaren snabbt fråga; vad behöver du för stöd från arbetsgivaren? Vad kan du göra själv?

Alla i panelen önskade sig också en nationell skatt på dålig arbetsmiljö.

– Lata arbetsgivare skyller på att folk har problem i livet, inte bara på jobbet. Men vi kan inte bortförklara arbetsrelaterad dålig hälsa med det, sa Töres Theorell.

Han beskrev hur vi hade en sjukskrivningstopp i slutet av 1980-talet, för att sedan nå botten på kurvan 1996. Kurvan vände upp igen men var på väg ner 2003, långt innan rehabkedjan och Försäkringskassans nya regler.

– Vi tror att vi åstadkommer en massa med lagar men i själva verket är det en mycket större process, sa Theorell.

När publiken släpptes in i samtalet ville Barbro Liberg, privatpraktiserande psykiater från Skövde, höra vad panelen hade att säga om sviterna efter individuella lönesamtal.

– Efter sådana samtal kommer folk till mig och mår dåligt.

Svaret hon fick var att osakliga löneskillnader ska utrotas och att kriterierna för lönesättning måste bli mer transparenta.

Amin Wikman, socialarbetare från nätverket Nu bryter vi tystnaden, undrade var facket kommer in.

– Om det inte finns utrymme för mindfulness så behövs strukturella åtgärder, det handlar om arbetsbelastningen.