Tacka neandertalarna för dina slanka former

 

Ärligt, är du lika fet som du borde vara? Antagligen inte, vilket du kan tacka neandertalarna för. Av dem har vi nämligen ärvt förmågan att snabbt förvandla fett till energi. Åtminstone om du har europeiskt ursprung.

Sakta men säkert fortsätter forskarna att kartlägga hur våra sedan länge utdöda kusiner, neandertalarna, påverkar våra dagliga liv. Det kanske låter konstigt, men vi har alla delar av en grottman eller dito kvinna i oss, i vårt dna, vare sig vi vill det eller inte.

Det var för fyra år sedan som forskarna, under ledning av den svenske evolutionsgenetikern Svante Pääbo, upptäckte något som fick många att höja på ögonbrynen: våra förfäder hade haft sex med neandertalmänniskor. Hemska tanke. Och inte nog med det: älskogen resulterade i minst ett barn vars genetiska arv än i dag skvalpar omkring i vår egen arvsmassa.

I dag vet man att mellan en och tre procent av arvsmassan härrör från neandertalarna. Det gäller alla människor, förutom de med afrikanskt ursprung. Det tyder på att det sexuella mötet (eller mötena) ägde rum först efter det att vår egen art, Homo sapiens, hade lämnat Afrika och påbörjat sin vandring till världens alla hörn.

Om sammankomsten var romantisk eller inte förtäljer inte historien, men eftersom neandertalarna i huvudsak bodde i Europa och främre Asien, misstänker forskarna att tycke mellan de båda arterna uppstod någonstans i Mellanöstern för 50 000–60 000 år sedan. Kanske i dagens Israel där forskarna hittat grottor som beboddes av både neandertalare och våra egna förfäder.

Sedan dess har Svante Pääbo och hans kollegor vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i tyska Leipzig gått vidare. Nu är målet att se exakt vilka egenskaper neandertalarna skänkte till oss människor.

I den senaste analysen, som presenteras i Nature Communications, visar de att flera av de aktuella genvarianterna har med nedbrytningen av fett att göra. Tack vare dessa gener kan vi omvandla fett till energi mycket snabbare än andra.

I studien har forskarna jämfört distributionen av ”neandertal-gener” i elva nutida populationer med afrikanskt, europeiskt och asiatiskt ursprung. Som väntat fanns de inte alls i grupperna med afrikanskt ursprung, men de fanns inte heller bland de med asiatiskt påbrå.

– Det tyder på positiv selektion, att de ger de människor som bär på dessa varianter en fördel, säger Philipp Khaitovich, artikelns huvudförfattare.

Forskarna tror att neandertalgenerna innebar en fördel för dem som vandrade norrut, till Europas kallare klimat, där förmågan att omvandla fett till användbar kroppsvärme kunde vara en fråga om liv eller död.

På så sätt, tror forskarna, har dessa gener ”vaskats fram” genom årtusendena bland européer, men inte bland asiater.

Hjärnan består också av fett och även där såg forskarna evolutionära skillnader, i fråga om koncentrationen av fettsyror och aktiviteten av olika enzymer mellan människor med olika ursprung.

– Vi vet inte, men vi tror att betydelsen av dessa skillnader är ganska stor. Annars skulle vi inte se dem i hjärnan, säger Philipp Khaitovich.

Vem vet, kanske påverkar neandertalarna, som dog ut för 30 000 år sedan, hur vi tänker än i dag.