”Utnyttjad, diskriminerad, lurad”

Larisa Korolevas praktikplats på A-reco i Stockholm blev till ett tillfälligt jobb på först tre, sedan sex månader. Efter fyra månaders anställning åkte hon ut.
– Jag har blivit utnyttjad, diskriminerad och lurad, tycker hon.

Marie Ryman deltog först i fas 2 och sedan fas 3 på A-reco i något år. Hon slutade förra sommaren.

– Jag hatar det där stället, säger hon.

Arbetet har pratat med sex långtidsarbetslösa som var placerade på A-reco förra året. Alla är kritiska. Bara två ställer upp med namn och bild.

Arbetsförmedlingen har gjort regelbundna inspektioner på A-reco. Det har lett till att antalet fas 3-deltagare har minskat från drygt 90 till 60 och striktare närvarokontroll.

Flera deltagare har följt förra arbetsmarknadsministern Hillevi Engströms uppmaning och klagat på A-reco hos sina arbetsförmedlare.

– Men det är lönlöst. De bryr sig inte. Det enda som händer är man blir placerad hos en ny anordnare, resonerar de.

De hävdar att det inte fanns någon verksamhet på A-reco. Folk satt framför datorn hela dagarna. En deltagare beskriver det som att A-reco tillhandahöll en billig dator med internetuppkoppling och enbart gratisprogram.

Larisa Koroleva hade just hamnat i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 när hon fick en praktikplats utan lön i sitt gamla yrke. Hon är utbildad bildkonstnär och har jobbat i fem år som bildlärare på gymnasiet. Hon blev kvar på A-reco i nio månader till september 2013.

Hon ledde ett konstprojekt med från början 16 deltagare i fas 3. Praktikplatsen utan lön skulle bli en anställning efter tre månader. Det sköts upp. ”Vi har inte råd just nu.”

Larisa hade svårt att försörja sig själv och sin tonårsdotter på aktivitetsbidraget – 9 000 kronor i månaden efter skatt. Efter fem månader blev hon anställd med 22 500 kronor i lön. Staten betalade ungefär tre fjärdedelar av lönekostnaden.

Hon fick ytterligare en grupp med sex fas 2-deltagare i A-recos dotterbolag Basprojekt. Undan för undan fick hon fler nya arbetsuppgifter. I september fick hon veta att hennes konstprojekt var nedlagt. Hon var uppsagd. Då hade hon två månader kvar på sin anställning. Efter en del bråk fick hon lön anställningstiden ut.

Hon begärde ut sitt anställningsavtal. Hon säger att det hade ändrats. I originalet stod hennes arbetsuppgifter. De uppgifterna var borta i den version hon fick ut. Hon hävdar att hennes namnteckning har förfalskats.

Hon har gjort en polisanmälan om urkundsförfalskning. Utredningen har lagts ner.

Marie Ryman deltog först i fas 2 och sedan fas 3 på A-reco. Hon slutade förra sommaren. Även hon har gjort en polisanmälan. Hon hävdar att hon blev sexuellt trakasserad. Larisa Koroleva hävdar att hon också blev utsatt.

Ingen av dem tog upp trakasserierna med någon chef.

– Det ångrar jag, men jag har varit så pressad av min dåliga ekonomi. Jobbsökandet har gått före allt, säger Marie Ryman.

I dag är Larisa Koroleva arbetslös. ­Marie Ryman är placerad hon en annan fas 3-anordnare. Hon trivs.

Hennes polisanmälan har lagts ner. A-reco utreder inte ärendet. Yvonne Odencrants tycker att anklagelsen är väl långsökt. Polisanmälan om urkundsförfalskning känner hon inte till. Konstprojektet stoppades av Arbetsförmedlingen.

Läs mer om fas 3-anordnaren A-reco: Slutstation