Foto: Bertil Enevåg Ericson

Benita Flores Vasquez är en av dem som råkat illa ut hos arbetsgivare som anlitas av Stockholms stad. Hon har lönekrav på 57 000 kronor på städföretaget Belesia. Staden låter priset avgöra helt vem som vinner upphandlingar och kontrollerar inte om företagen sköter löneutbetalningar och annat. Foto: Bertil Enevåg Ericson

 

 

Stockholms stad ska kolla upp sina leverantörer löpande. Regeln efterlevs dåligt. På bara två månader har tre tvivelaktiga affärer avslöjats.
– Vi ser toppen på ett isberg, säger Krister Strömberg, ombudsman på Byggnads.

Stockholms stad gör affärer med tre lönefuskande företag. Två av dem har stora skatteskulder.

Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för Stockholms upphandlingar. Därifrån kommer inga besked om skärpt tillsyn. Ordföranden Sten Nordin (M) har inget att säga om avslöjandena.

– Prata med förvaltningscheferna, hälsar han genom pressekreteraren Tobias Nässén.

Ett av bolagen är Belesia lokalvård AB. Bolaget betalade inte in skatt, moms och sociala avgifter ”i rätt tid och med rätt belopp” under 2011, skrev revisorn Lars-Åke Andreasson den 30 november 2012.

Den 26 februari i år avslutade Coor avtalet med Belesia om städning i 60 av Teracoms sändarstationer. Den 30 april sa Åhléns tack och farväl. Belesia blev av med städningen av drygt 30 varuhus. Den 30 juni var det färdigstädat på nyhetsbyrån TT:s huvudredaktion i Stockholm.

– Det finns problem i städbranschen. Därför är vi extra uppmärksamma på städföretag, säger ekonomichefen Eva Goliath på TT.

Men Stockholms stad är en trogen kund i alla väder. Här städar Belesia fortfarande i fem skolor. Fyra avtal förlängdes i somras, det vill säga efter det att Åhléns, Coor och TT hade avslutat sina kontrakt. Ingen har kollat om Belesia betalar skatt och sociala avgifter, ett krav som Stockholms stad ställer på sina leverantörer.

– Stockholm sköter inte kontrollen alls, säger Gesa Markusson, ombudsman på Fastighets.

Kommunala Stockholms parkerings AB, som nyligen hyllades av borgarrådet Ulla Hamilton (M) i fullmäktige för sitt sätt att ta itu med löneproblemen på ett bygge, vaknade sent. Först i oktober fick parkeringsbolaget nog av Belesia. Nu försöker bolaget trassla sig ur ett städavtal på tio timmar i veckan.

Städavtalet med Belesia skrevs 2010. Stockholms parkerings AB har inte kollat företaget sedan dess.

– Vi gör kontroller innan vi anlitar en entreprenör. Om vi sedan ser att något är på tok gör vi nya kontroller. Det känns konstigt om vi ska ringa skattemyndigheterna och fråga om våra leverantörer betalar ut lönerna, men vi kanske lever i en sådan värld där det är nödvändigt, säger driftchefen Lena Eriksson.

Stockholm handlar upp för elva miljarder kronor om året. Ungefär halva välfärden drivs i privat regi. Frågan är om någon har koll på alla dessa upphandlingar. Skattebetalarnas insyn är högst begränsad.

Skolstädningen är varje skolas ensak. 117 grund- och gymnasieskolor i Stockholm handlar upp städning. Varje avtal är offentligt, men vem har tid att ringa runt till 117 skolor och begära ut avtal?

Eiraskolan är en av de skolor som förlängde avtalet med Belesia i somras.

– Vi gör kontroller vid upphandlingen, men inte när vi förlänger avtalet, säger skolans rektor Anette Tibbling.

Täby kommun är en annan trogen kund. Däremot hävde det kommunala fastighetsbolaget Tornberget i Haninge avtalet med Belesia om skolstädning redan för drygt ett år sedan.

– Städkvalitén blev för dålig. Vi såg att folk slutade – särskilt arbetsledarna. Vi kollar våra entreprenörer varje år. De hade inga skatteskulder när vi kontrollerade dem senast, berättar Michael Güngör, städchef på Tornberget.

I förra veckan beslutade utbildningsnämnden att Stockholms grundskolor ska slippa handla upp skolstädning för att ”avlasta rektorerna administrativt arbete”. Det ska skötas centralt, något som mer än hälften av rektorerna vill.

Däremot ska de kontrollera städningen även i fortsättningen. Det är enkelt när det fungerar, påfrestande och tidsödande när det inte fungerar. Stina Alm är intendent på två grundskolor i södra Stockholm:

– Vi måste ta lägsta pris. Det är hela problemet. Vi hade bra städning förut, men den senaste upphandlingen vann en städfirma som dumpade priserna. De gick ner från tre städare till en och en halv. De ska hinna gör samma jobb som tre städare gjorde tidigare. De hinner inte. Då ska vi sätta press på dem och se till att de städar, fast vi ser att de inte orkar med. Städningen har blivit väldigt mycket billigare – och sämre.

Snuskiga skoltoaletter är ett hett debattämne. Städarna får ta kritiken. Almega pekar på en annan orsak: 96 procent av kommunernas städupphandlingar går enbart på lägsta pris. Storstadskommunerna är sämst i klassen.

Det här är en prispress på marginalen. Städningen tar mellan knappt två och drygt tre procent av skolans budget. Om det är ostädat och snuskigt på toaletterna hamnar rektorerna eller intendenterna i mitten. De ska klaga på städarna och samtidigt vara klagomur för arga föräldrar och lärare.

– Nu är vi nöjda med städningen, men det har varit perioder när det inte har fungerat alls. Då tar städningen väldigt mycket av min tid, säger Per Hansson, rektor på Bromstensskolan.

Det ger perspektiv på Stockholmspolitikernas slogan om en skola i världsklass.

 

Mer om de tre tvivelaktiga affärerna:

1. Belesia lokalvård AB: Benita får inte ut sin lön – och hon är inte ensam

2. Byggon AB: ”Vi vill göra rätt – vi ringer facket”

3. TPS Vårdteam: ”Gasellbolag” utan koll på lönerna