Vårdetik kräver kollektivavtal
SKL:s vd Håkan Sörman presenterade den etiska plattformen i dag på förmiddagen. Kommunals ordförande Annelie Nordström och akademikerförbundet SSR:s ordförande Heikke Erkers lyssnar.
Kvaliteten i privat vård och omsorg ska redovisas öppet, skattebetalarna ska få vet hur pengarna används och vilka anställningsvillkor som gäller för personalen i privata vårdföretag.
Detta är de tre grundkraven i den etiska plattform som 13 fackförbund, tre organisationer för arbetsgivare och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har enats om. Vårdföretag som ansluter sig till plattformen ska ha kollektivavtal.
– En seger för den svenska modellen, tycker Kommunals ordförande Annelie Nordström och talar om plattformen som en ”Saltsjöbadsöverenskommelse” för välfärden. Nu ska det bli ordning och reda.
Göran Fredriksson är ordförande i Vårdföretagarna som har 2 000 medlemsföretag med totalt 80 000 anställda.
– Man ska inte kunna konkurrera med dåliga anställningsvillkor. Det är osund konkurrens. De som verkar på marknaden måste leva upp till vissa krav på kvalitet och anställningsvillkor, betonar han.
Annelie Nordström påpekar att 140 företag erbjuder hemtjänst enligt lagen om valfrihet enbart i Stockholms kommun. Hälften saknar kollektivavtal.
– Vi bedömer att inget av dem har tillräckligt goda anställningsförhållanden.
Kravet på kollektivavtal tas inte emot med jubel av branschorganisationen Svenska vård med 150 medlemsföretag, som tillsammans har någonstans mellan 6 000 och 8 000 anställda.
– Grundproblemet är att medborgarna inte får insyn i alla företag, eftersom det kommer att finnas vårdföretagare som inte har kollektivavtal, säger förbundssekreteraren Patrik Ulander och hänvisar till att det inte går att kräva kollektivavtal vid upphandlingar.
Här finns en spricka mellan Almegaförbundet Vårdföretagarna och Svenskt Näringsliv. Bara ett par timmar efter att uppgörelsen presenterades gick Annika Lundius, vice vd på Svenskt Näringsliv, emot Almegaförbundet.
På Svenskt Näringslivs webbplats skriver hon att det är avgörande att krav på kollektivavtal inte uppfattas som en förutsättning för att få ansluta sig till plattformen.
Fortsättning följer. Än så länge är den etiska plattformen en principöverenskommelse. Nu startar arbetet med att i detalj tala om hur öppenheten om kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor ska redovisas.
– Plattformen är ett viktigt steg. Vi tror på det här, men om det sig visar att plattformen inte är verkningsfull kommer vi att kräva lagstiftning av den sittande regeringen, understryker Annelie Nordström.
Det arbetet ska vara klart under början av nästa år. Då ska en ny webbplats starta med rak och lättillgänglig information till svenska folket om kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor i privat vård och omsorg.
Efter skandalrubriker och ett antal opinionsmätningar som visar att svenskarna inte särskilt pigga på vinster i vården bjöd socialminister Göran Hägglund in branschen för att prata om ökad öppenhet. Det var i oktober 2012.
Den etiska plattformen är en av följd av detta. Det är frivilligt att ansluta sig, men Annelie Nordström tror att företag som ställer sig utanför får det tufft.
– Jag vill se den kommunpolitiker som tar in företag som står utanför den etiska plattformen, säger hon.
– Vi tar första steget för att skapa den infrastruktur som borde ha funnits på plats innan regeringen släppte loss lagen om valfrihet. Marknadskrafternas önskan att härja fritt kräver begränsande strukturer.
Plattformen slår fast att meddelarskyddet är viktigt både kvalitet och för att allmänheten ska få insyn i privat och omsorg. En statlig utredning under Margareta Åberg, president vid kammarrätten i Göteborg, ska komma med ett förslag senast den 30 november.
– Vi diskuterar internt hur vi ska kunna skapa möjligheter för våra medarbetare att slå larm om missförhållanden utan repressalier. Vi vill gärna föregripa ett lagförslag, säger Göran Fredriksson, Vårdföretagarnas ordförande.